Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfilosofiska åskådningar på icke-kristlig grund - III. Ateismen - 11. Darwins omdöme om bevisen för Guds existens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
att de, vid betraktande af alla förnimmande varelser i världen, tvifla,
om det existerar mer olycka eller lycka, om världen i sin helhet är
god eller dålig. Enligt min åsigt är lyckan bestämdt den
förherskande. Medgifves riktigheten af denna slutledning, så stämmer den
väl tillsammans med de verkningar, som vi kunna vänta af det
naturliga könsurvalet. Om alla individer af ett släkte hade att lida
beständigt ända till det yttersta, så skulle de försumma att
fortplanta sitt släkte; men vi hafva ingen anledning till det antagande,
att detta någonsin eller åtminstone ofta har inträffat. För öfrigt
leda några andra betraktelser till den tro, att alla förnimmande
varelser äro så danade, att de i regel njuta lycka.
En hvar, som i likhet med mig tror att alla väsens alla
kroppsliga och andliga organ (med undantag af dem, som för sina egare
hvarken äro fördelaktiga eller skadliga) hafva utvecklats genom
naturligt könsurval eller i följd af öfverlefvande af det mest passande
organet i förening med bruk och vana, måste medgifva, att dessa
organ äro så bildade, att deras ägare kunna med framgång täfla med
andra varelser och på detta sätt öka i antal. Ett djur kan till
fullföljande af det handlingssätt, som är för släktet mest välgörande,
föranledas genom lidande, såsom smärta, hunger, törst och fruktan,
-eller genom njutning, såsom mat och dryck, fortplantning af släktet
o. s. v., eller genom båda dessa medel i förening, såsom vid
uppsökande af föda. Men smärta och lidande af hvad slag som helst
förorsaka vid lång varaktighet nedslagenhet och förminska
verksamhetsförmågan, men äro ganska lämpliga att göra en lefvande varelse
aktsam, försiktig mot någon stor eller plötslig olycka. Angenäma
känslor kunna å andra sidan utan nedtryckande inverkan länge
bibehållas; tvärtom de lifva kroppen till ökad verksamhet. Det har
därför kommit därhän, att de flesta eller alla förnimmande varelser
genom naturligt könsurval utvecklats på sådant sätt, att angenäma
känslor vanligtvis tjäna dem till ledning. Yi se detta i det nöje,
som ansträngning, vid vissa tillfällen till och med stor ansträngning
af själen eller kroppen, förorsakar oss, i det nöje, som våra dagliga
måltider skänka och särskildt i det nöje, som umgänget och
familjekärleken bereda oss. Summan af sådana nöjen som dessa nämnda,
hvilka ofta eller vanligen återkomma, gifver, såsom jag knappast
kan betvifla, de flesta förnimmande varelser ett öfverskott af lycka
•öfver olycka, fastän många vid vissa tillfällen hafva mycket att lida.
Ett sådant lidande är fullkomligt förenligt med tron på ett naturligt
könsurval, som i sin verkan icke är fullkomligt, utan blott sträfvar
att göra hvarje släkte så framgångsrikt som möjligt i kampen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
