- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
278

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationela moralen - III. Inderna - E) Lifvet - F) Kvinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278
En tid man är ett barn, en svärmisk yngling se’n;
en tid i fattigdom och så i lyckans sken.
Och sist vid lifvets slut man skådespelarn lik
bak täckelset går bort med snart förglömd replik.
3.
Mänskans lif på jorden varar allra högst ett hundra år,
hälften af den tiderymden. under nattens sömn förgår;
fjärdedeln däraf oss finner såsom gubbar eller barn,
resten flyr i det vi trampa lifvets evigt nötta kvarn
under sorger och bekymmer för att slutligt skiljas åt.
Är ej lifvet, säg, en bubbla, — hvad är värd dess hela ståt?
F. Kvinnan.
l.
En kvinna och en furste, ett barn och tiggarn som står kvar,
de säga alltid: gif mig! och fråga icke, om du har.
2.
Ej stannar vatten i obräiidt krus,
ej fint mjöl i sån eller en nyhet i en kvinnas hjärta.
3.
Ej må mo eller gift kvinna, ej åldrig kvinna någonsin
sin egen vilja hörsamma, ej en gång i sitt eget hus.
Af fadren sin beror ungmö, den unga kvinnan af sin man,
af sönerna beror änkan: — ej kvinnan af sig själf beror.
Från fader, man. och son aldrig hon söka må att skilja sig;
h011 bringar skam åt två ätter, om hon från dessa skiljer sig.
Hon vare städs vid gladt sinne, omhugsam uti husets värf,
i husgerådets vård trogen, ej slösande men hushållsam.
Den man, uti hvars makt kvinna af fader eller broder gafs,
skall hon i lifvet städs tjäna; den döde ej hon kränka må.
Vid äktenskap blef brudbönen och offret åt Pradschapati
till sällhet stiftadt; brudgåfvaii gaf mannen herraväldets rätt.
Den man, som blef med bön signad, sällhet åt makan sin beskär,
så väl här utl jordlifvet, som ock uti ett annat lif.
Ar mannen ond och häiigifveii åt annan kärlek, arm på dygd,
må han dock lik en gud vördas af kvinnan, om hon dygdig är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free