Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nationela moralen - III. Inderna - G) Furstar och mäktige - H) Armod och rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Men kvinnor, hvars juvel-smycken och kläder väl man undersökt,,
må med fläktar och vällukter och vatten svalka honom se’n.
Samma åtgärd han använde vid vagnar, bäddar och till bords,
vid bad och vid sin omklädning, vid alla smycken, som han bär.
När han spisat, i frustugan han med kvinnor förluste sig;
se’n han sig vederkvickt måttligt, han åter sköte sina värf.
På nytt han då sig omkläde och mönstre sina krigare,
elefanter och stridsvagnar, hästar, vapen och tillbehör.
Se’n han förrättat kvällsbruken, han väpnad i palatset går,
och hör på sina utsändes och spejares berättelser.
Han se’n sitt folk förafskedar, och träder i ett nytt gemak,
därpå af kvinnor omgifven han till sin aftonmåltid går.
När han njutit en lätt föda, han med musik förnöje sig;
till hvila skall gå tidigt, och uppstå stärkt och vederkvickt.
Ett sådant lefnadssätt före konung, så länge frisk han är;
men är han sjuk, åt statsråden han öfverlämne rikets vård.
Ur Manus Lagar..
H. Armod och rikedom.
l.
Om mellan död och fattigdom jag äger val,
förutan tvekan jag det första väljer.
Ty döden är ju dock ett ringa kval,
men fattigdomens törnen ingen täljer.
2.
Dig städse hölj i armods dunkla dräkt,
och det försäkrar jag,
ej ens på ljusan dag
skall någon se dig, allra minst din släkt.
3.
Ber någon om en gåfva utaf en girigbuk
frikostigare är han äii någon äresjuk.
Den senare ger pengar — och lifvet, om så är,
den förre hellre lifvet än slanten man begär.
Indiska tänkespråk, efter tysk of o. af E. Evers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
