Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - II. Filosofisk moralåskådning - C) Den nyare filosofien - 3. Nyttighetsmoralen enligt Stuart Mill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
mer sig utbredande sympati och genom uppfostrans Inflytelse, och
<en fullständig väfnad af stärkande associationer spinnes rundt
omkring den genom de yttre motivens kraftiga medverkan. Detta sätt
att uppfatta oss själfva och det mänskliga lifvet visar sig allt mer
och mer naturligt, ju mera civilisationen framskrider. Hvarje steg
till ett bättre samhällsskick bidrager härtill genom att undanrödja
källorna till stridiga intressen och genom att utjämna de ur lagar
•och privilegier härflytande olikheter mellan individer och klasser, i
följd hvaraf det ännu finnes en stor del af mänskligheten, hvars lycka
det ännu låter sig göra att försumma. Under människoandens
fortgående utveckling ökas beständigt de inflytelser, som sträfva att hos
tivarje individ framkalla en känsla af gemensamhet med de öfriga;
•en känsla, hvilken, om den vore fullkomlig, aldrig skulle komma
faonom att tänka på eller önska någon fördel för egen räkning, i
hvilken icke också deras fördel vore innesluten. Om vi nu tänka
oss, att denna känsla af gemensamhet blefve inlärd såsom en
religion, och att, såsom en gång var fallet i fråga om religionen, hela
den makt, som ligger i uppfostran, samfundsinrättningar och den
allmänna meningen, riktades på att låta hvarje människa uppväxa
anda från barndomen omgifven af personer, som erkände och
efter-lefde denna lära; så tror jag icke, att någon, som kan fullt sätta sig
in i denna föreställning, skall betvifla tillräckligheten af detta det
yttersta stödet för lyckans moral. Om någon, som studerat etiken,
finner genomförandet af denna tanke för svår, anbefaller jag åt
ho-oöm såsom ett medel att underlätta det, det andra af Comtes två
förnämsta arbeten: "Systéme de politique positives*. Jag har de
starkaste invändningar att göra emot det sociala och moraliska
system, som framlägges i denna afhandling, men jag tror att däri till
öfverflöd ådagalägges möjligheten af att till och med utan hjälp af
tron på en försyn ställa i mänsklighetens tjänst den fysiska makten
och det sociala inflytandet af en religion, och att komma den att
ingripa i det mänskliga lifvet och gifva färg åt hvarje tanke, känsla
och handling på ett så kraftigt sätt, att det största inflytande,
någon religion någonsin utöfvat, endast skulle vara en skuggbild och
försmak däraf: dess fara är, icke att den skulle vara otillräcklig, utan
tvärtom så öfverväldigande, att den skulle otillbörligt ingripa i den
personliga friheten och individualitetens utveckling.
L S. Mill: Utilitarism, öfv. af Hj. Öhrvall.
Från Kunskapens Träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
