Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - III. Den teologiska moralen - C) Den kristna moralen - 14. Eremitväsen och askes - b. Den helige Hilarions lefnadssätt - c. Omdöme om den asketiska riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
6.
Den helige Hilarions lefnadssätt.
Från sitt sextonde till sitt tjugonde år skyddade han sig mot
hetta och regn genom en liten hydda som. han flätat sig af rör. Senare
byggde han sig en liten cell, som ännu i dag består, fyra fot bred,
fem fot hög, alltså lägre än hans egen kroppshöjd, men något längre,
så att man snarare kunde hålla den för en graf än en boning.
Håret afskar han en gång om året, vid påsken; han hvilade
på bara marken och på en säfbädd ända till sin död. Den grofva
säck, som han en gång iklädt sig, tvättade han aldrig, menande det
vara öfverflödigt att idka renlighet för en botgörardräkt. Äfven sin
tunika bytte han icke förrän den var alldeles i trasor. De heliga
skrifterna kunde han utantill och uppläste dem under böner och
hymner.
Från sitt tjugoförsta till sitt tjugosjunde år förtärde han på tre
år ett halft mått lins, uppblandadt med vatten, de tre andra åren
bröd med salt och vatten. Därefter till sitt trettionde år närde han
sig med vilda örter och rötter. Från sitt trettionde till sitt
trettiofemte hade han till föda sex uns kornbröd och litet kokta grönsaker
utan olja. Då han märkte att hans syn blef angripen däraf och
kroppen behäftad med fläckar, tillade han äfven olja och fortsatte med
denna sin afhållsamhet till sitt trettiosjette år, aldrig förtärande ost
eller annan spis. Då han dock i följd häraf kände sin kropp trött
och höll döden för nära förestående, afhöll han sig från sitt
fyrtiosjette till sitt åttionde år äfven från bröd, så att under denna tid,
då andra pläga något mildra sitt stränga lefnadssätt, han med friskt
mod ägnade sig åt denna gudstjänst, såsom en nybörjare. Han
lagade också af mjöl och småskuren kål en slags soppa, hvaraf han
dagligen tog fem uns. Så fulländade han sitt lif och afbröt aldrig
sin fasta hvarken vid högtider eller sjukdom.
St. Hieronymus, Hilarions lefnad.
C.
Omdöme om den asketiska riktningen.
Denna asketiska riktning var en af de beklagansvärdaste inom
den mänskliga sedelärans historia. En afskräckande, smutsig,
utmärglad, okunnig, opatriotisk och känslolös vansinnig människa, som
tillbragte sitt lif med att under lång tid på ett onyttigt och grymt
sätt pina sig själf, och bäfvade för de fasansfulla fantomerna af sin
villfarelse, hade blifvit de folks ideal, sorn lärt känna Platos skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
