Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - I. Lifvets ofullkomlighet och lidande - A) Allmänna betraktelser - 2. Gudomlig världsregering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
2.
Gudomlig världsregering.
Hvar dödlig som skådar mot himlen
med blicken, med tankarna klara,
han måste erkänna, beundra
den Högstes eviga lagar,
inför alla lysande världar,
som vandra så stilla därofvan
och trogna mot Skaparens ordning.
Den glödande solen ej hämmar
den isiga månens vandring.
Och Björnen, som högt under polen
sin strålande kretsvagn drager,
ej hindrar de stjärnor, som sjunka
och slockna i västerhaf.
Ej aftonstjärnan försummar
att nattliga skuggorna båda,
ej Lucifer dagen, som nalkas.
Så kärlekens bud uppehåller
det evigt kretsande loppet
och låter i stjärnesfärer
ej brinnande strid flamma upp.
Världsstoftets atomer det binder,
att väte och syre i växling
än bilda den himmelska etern,
än forma i djupet en jord.
De eviga lagarne trogen
de doftande vårarne andas,
i sommarsol kornet fullmognar,
och hösten står tyngd utaf frukter
och vintern omhvärfves af skurar.
Så årets och tidernas växling
allt lif underhåller och främjar,
och ger oafbrutet och tager,
och allt som stått upp det förgås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
