Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - I. Lifvets ofullkomlighet och lidande - C) Synder och laster - b) Stadier på syndens väg - 2. Träldom under lagen - 3. Kompromiss-moral - 4. Skepticism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Därför kallar ock evangelisten åsninnan Subjugalem, en
arbetes-åsninna, som går under oket, släpar och sliter ondt, till att därmed
beteckna, hvad för ett uselt och ömkeligt lefverne det är, som
fruktan för skam, för död och helvete, aftvingar enom. Helvetets och
dödsens fruktan med skam och nesa, är ett öfvermåttan tungt och
svårt ök, som gör ett olustigt samvet, och hafver en hemlig
fiendskap med sig, både emot Gud och hans heliga lag. Sådana voro i
synnerhet Judarna, som väntade på Kristum, och sådana äro äfven
alla de, som med egna gärningar och egna krafter omgå, och vilja
därmed uppfylla lagen, och förvärfva sig himmelen: Med deras
samvet äro de bundna vid lagen, och måste hallan, ehuru ogärna det
ock sker: De gå under deras ök, såsom late åsnor och skälmske
dragare. Därsammastädes I.
3.
Kompromiss-moral.
"Han har en bra, god, älskvärd hustru; det oaktadt upphör han
icke att i dag inleda ett kärleksförhållande med den, i morgon med
den, jå blyges icke för att bekänna sig till månggiftet, nämligen i
praxis; ty han har ingalunda i sinnet att förneka äktenskapets
betydelse. Han betraktar det som ett stöd för det mänskliga samhället.
Men han beropar sig på att andra göra detsamma, anför väl också den
eller den furstlige personen, hvilken af dylika förhållanden alldeles
icke lidit skada i den allmänna opinionen. Han är entusiastisk
patriot, svärmar för sitt fosterland ock tillåter sig dock ett smuggleri.
Gör man honom uppmärksam på hans orättfärdighet, vet han att
anföra så och så många handelshus, hvilka dock sannerligen äro
"respektabla" och som ständigt kringgå tullen. Han är konservativ,
vet att uppskatta auktoriteten, sin konung, sin öfverhet. Men
kommer året 1848, så beter han sig som en radikal, talar mot stat och
kyrka, och utkolporterar adresser. Gör man honom uppmärksam på
det omoraliska i hans uppförande, svär han på att hans
öfvertygel-ser oföränderllgen äro desamma, men att man måste rätta sig efter
tidsförhållandena och tjuta med de ulfvar, bland hvilka man
befinner sig/
P. Ree, Wandenmgen eines Zeitgenossen auf dem GreUete der EthiJc.
4.
Skepticism.
Jag kom ibland, kur mina år försvunno,
till ett fullkomligt tomt och utdödt hus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
