Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dygd och Plikt - II. Dygder och plikter - 1) Tacksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
"kristliga lifvet är den tacksamma kärleken till den frälsande Guden,
•som af nåd allena gaf oss salighetens begynnelse, och som vill
full-t>orda i oss, hvad han har begynt, dygdens djupaste bevekelsegrund,
till hvilken alla andra motiver måste föras tillbaka. Då man har
nämnt den oblandade, ointresserade aktningen för lagen, för
pliktbu–dets majestät, såsom dygdens motiv (Kant], så kunna vi visserligen
icke förneka detta motiv vår aktning, men icke erkänna det såsom
det djupaste. Ty det är icke förhållandet till en opersonlig lag, utan
endast vårt personliga förhållande till Gud själf, som kan lämna den
innersta bevekelsegrunder! till handlingar i personlighetens rike. Hela
vår kristendom beror därpå, att vi äro älskade af Gud, att vi af
honom hafva undfått syndernas förlåtelse och äro upptagna till Hans
t>arn; att Han själf i dopet har med oss upprättat sitt nådesförbund,
-ett förhållande af ömsesidighet, i hvilket Han, den evigt älskande,
af oss vill älskas. I detta medvetande har tacksamheten emot Gud
och Frälsaren sitt ursprung, hvilken förpliktar oss till den nya
lydnaden, och hvilken är oskiljaktig ifrån den barnsliga förtröstan och
hängifvenheten till Guds vilja. Men tacksamhetens kärlek utesluter
icke, utan innesluter beundrans kärlek, som älskar Gud för Hans
ögen skull. Ty huru skulle jag kunna älska Gud, om jag icke också
nedsänkte mig i en tillbedjande betraktelse af Hans fullkomlighet, af
Kristi härlighet, om icke Guds rike stode för mig såsom det i sig
-själf fullkomligt goda, det i sig själf ovillkorligt värdefulla, också
oberoende af de välgärningar, Gud bevisade mig, den enskilte?
Tacksamheten och beundran i förening med det obegränsade förlitandet
äro de stora motiver, som hafva samverkat till alla i sanning
kristliga handlingar, såväl till de stora, själf uppoffrande bedrifterna på
historiens skådeplats, som till de stilla, obemärkta kärleksgärningarna.
""Detta har Jag gjort för dig, hvad gör du för Mig?" var
underskriften på en Kristusbild (Ecce homo), som gjorde så stort intryck på
Zinzendorf. Det är samme tanke, som är det egentligen i rörelse
sättande i all kristlig verksamhet. Och oskiljaktig härifrån är
beundran och tillbedjandet af Guds kärleks djupheter i Kristus. Men i
Kristi efterföljelse utvecklar sig beundrans kärlek på tacksamhetens
grund. Det djupaste, innersta motivet fortfar att vara tacksamheten
emot Gud i Kristus för det, som Han har gjort för människornas
släkte och för mig, för de välgärningar, Han har bevisat oss.
Martensen, Etik. Allm. Del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
