Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dygd och Plikt - II. Dygder och plikter - 16 - 17. Känsla för folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
vår himm
el klär, då fröjdas dygden först,
som dagens tyngd bland pliktens törnen burit.
Likt åkermannen efter slutad skörd
hon minnets fest i fridens skugga firar,
och änglar torka från dess panna svetten
och räcka vänligt aftonens pokal,
där glömskan af det jordiska sig blandar
med himlens försmak. Mot en evig morgon
hon slumrar in vid psalmodiers ljud.
Stagn e Hus: Martyrerna.
17.
Känsla för folket.
Gud hjälpe våra bildade från skönhetsdyrkans förbannelse!
Måtte han nedslå denne vår afgud; som är så oändligt grym, denne
afgud, åt hvilken offras lyckan och solljuset i många tusen
människors lif!
Men just denna dyrkan af det estetiska är pulsslaget i hela vår
högre bildning — en tydlig efterverkan af renässansens och
humanismens ande. Först vid den vändpunkt i kulturhistorien, som
betecknas med dessa ord; lär man ju känna personlighetens värde, men
måttstocken är d«t estetiska. Icke människan såsom sådan förtjänar
aktning och intresse, utan endast i den mån hon äger något mäktigt,
verksamt, ovanligt, betydande. Endast den bildade är den riktiga
människan. Denna ser med stolthet ned på den "obildade hopen"
— ett återupprepande af antikens fllosofstolthet. Visserligen
sysselsätter sig äfven humanisten med "folket", men endast såsom med
ett föremål för sin forskning. Han vill taga reda på, huru världen
till äfventyrs tager sig ut i en bondes hufvud, det kraftfulla, det
naturliga, det lidelsefulla utöfvar en viss dragningskraft på honom;
såsom man betraktar ett landskap och gör sig förtrogen med dess
estetiska behag, på samma sätt betraktar man folket; man studerar det
för estetisk njutning — men det är detsamma som att förnedra
folket. Detta slags världsåskådning framträdde allt tydligare, i samma
mån som den af Luther väckta rörelsen utvecklade sig. Bland de i
egentlig mening bildade fann han i allmänhet få vänner. Så
kraftfull Luther än var, hans intresse för folket kunde man ej förlåta
honom. Visserligen var man ense med honom i att bekämpa
katolicismen, men det religiösa hos honom förstod man icke. De bildade
i allmänhet togo icke anstöt af den katolska kyrkans sedliga fördärf
i och för sig, utan af det barbari, den råhet och oskönhet, hvarmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
