Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Syndens följder (Rom. 6:1-2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDENS FÖLJ DER.
165
öfver synden vore bemängda med orenhet och
att sjelfva min ånger behöfde ångras — så skulle
jag dock i denna punkt icke känna mig hafva
något att frukta. Menniskor må förbanna mig
—men du, käre himmelske fader, skall icke
vredgas mot ditt barn, derför att det tänker,
och söker förmå andra att tänka höga och ädla
tankar om dig; du, min frälsare, skall icke stöta
mig från dig, derför att jag förtröstar på din
försonings oändliga värde och kraft; och du,
helige ande, sanningens och kärlekens ande,
skall veta, att om jag tagit fel, så är det
derföre, att jag icke velat fästa mina blickar på
en fördömelsefardig ortodoxis flygtiga irrbloss
utan på Betlehems stjerna och på de moln
som der borta i öster börja rodna och bebåda
att din stora dag randas; alltså derför att —
om jag misstagit mig — det ljus som fört mig
vilse var ett ljus från himmelen. Nej, det är
icke jag, som härvidlag har något att frukta,
men väl det fördömelsefärdiga
gudaktighets-nitet. De, som vilja förvandla frälsningens
evangelium till en hotande dom och som blifva fulla
af förtrytelse, när någon säger menniskorna,
att det kan gifvas något hopp på andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
