Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den sjuka att underrätta sin målsman (husbondefolk,
föräldrar) om förhållandet! Först om dessa gifva sitt tillstånd
till att den sjuka får vårdas privat, må läkaren göra detta,
ty då kan patienten få en verklig skötsel, först då kan det
förebyggas, att sjukdomen sprides till andra.
Vi äro då inne på en annan delikat fråga: om en
läkare blir konsulterad t. ex. af en tjänstflicka och hon
befinnes hafva venerisk sjukdom, har han då rättighet att
underrätta husbondefolket därom? Läkaren har ju sin
tysthetsplikt?
Enligt min åsikt har ej läkaren rätt att omtala eller
anmäla, af hvilken sjukdom en sådan kvinna lider; men
det är hans ovillkorliga skyldighet att på allt sätt söka
öfvertyga henne om nödvändigheten att själfvilligt yppa
sitt tillstånd; bestämd skyldighet har han att under andra
förhållanden neka att sköta henne privat. Mera än en
läkare har uttalat den åsikten, att det i dylikt fall ej blott
vore läkarens rättighet, utan hans skyldighet att omtala
förhållandet för den sjukas målsman. Mången gång skulle
det nog kunna vara till gagn, om denna åsikt vore riktig,
men den skulle ock mången gång tvinga en dylik sjuk
flicka att förtiga sitt lidande eller att lämna sig i
kvack-salfvares händer, hvilket i bägge fallen skulle blifva till
skada för samhället. Bäst är väl här som alltid att
försöka vinna målet på öfvertygelsens väg, ej med maktmedel.
Saken blir ju helt annan, om läkaren på husbondefolkets
önskan och med tjänstflickans goda vilja gör en
undersökning af henne; i så fall har han naturligtvis såväl
rättighet som skyldighet att upplysa bägge parterna om
resultatet af undersökningen.
Fullkomligt oriktigt, ja moraliskt orätt är det af en
läkare att privat behandla lösa kvinnor, som mer eller
mindre lefva på yrkesmässig otukt. Jag har mer än en
gång framhållit detta i sällskapet och vill återigen påpeka,
huru den ringaste eftertanke »borde säga att en sådan
kvinna, hvilken i de flesta fall har en mycket ringa, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
