Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina egna anteckningar så vidt de röra expeditionen åt Vesterbotten år 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och senare på aftonen afgie.; en embetsskrifvelse till
Wachl-meister. Derj.emte lät Puke ifrån örlogsflottan debarkera en
hop sjöfolk, af hvilka en del bar proviant och ammunition och
en del, kommenderad af en sjöofficer, drog de vid Ratan
qvar-lemnade haubitserna till Djekueboda.
När detta emot natten blifvit ombestyrdt, yttrade Puke
till sin närmaste omgifning: ‘Nn, kära barn *), hoppas jag vi
fä vara i ro på hundvakten, hvarföre jag går till kojs; men
skulle någon vigtig underrättelse ankomma, sä purra genast
ut mig!“
Klockan något före 12 anlände öfversten vid
fortifikationen Cedergren och begärde att, utan uppskof, fä tala med
öfver-amiralen. En adjutant införde honom straxt till sin i kajutan
liggande chef, so n knappt hann blifva väckt, förr än öfversten
började :
“Jag- får äran rapportera, att arméen kommer efter och
är här tidigt i morgon bittida.“
“Säg om det der igen“, — afbröt Puke, gnuggande sig i
ögonen. — “Jag måtte hafva hört orätt.“
“De ifrån Säfvar i förväg afsända fältmätniugs-officerarne,
funno positionen vid Djekneboda ohållbar, i anseende till liera
upptäckta öfvergångsställen emellan vattendragen på dess
flanker, dem fienden, enligt inlupna underrättelser, redan sökte
turnera. Generalen har således beslutit fortsätta marschen
ända till Ratan, på det att arméen ej derifrän skall blifva
af-skuren.“
“Återigen de olyckliga underrättelserna! Men har generalen
då inte fått mitt muntligt lemnade svar, brefvet,
ammunitions-foran och haubitserna?“
“De sednare, som jag mötte på vägen, behöfdes ej; derföre
gaf jag dem order att stanna.“
“Gaf ni dem order att stanna?“ skrek Puke och rusade
alldeles oklädd upp ur sängen; hvarvid adjutanten, som ej
ansåg sin närvaro längre behöflig, skyndade ut på däck.
Ännu, när öfveramiralen tillkallade sina biträden, hade
han ej hunnit återfå sitt vanliga lugn och yttrade: “Pä
bort-vägen fann man positionen vid Djekneboda sä beskattad, att
aen helt hastigt kunde göras till ett litet Gibraltar; nu duger
den ej en gäng utt lofva upp uti, för att ge fienden en bredsida.
Förklara det, den som kat!.“
Klockan i-6 om morgonen, den 20:de, steg general
Wacht-meister ombord på chefskeppet, anmälande till Puke, att ar-
*) Ett talesätt, som han nästan alltid begagnade till underhafvaudc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
