- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
34

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt stånd, som i intet afseende någonsin kan upphöjas till jämförelse med honom.

Om konung Gustafs häfdatecknare vilja indela hans regering uti vissa epoker, lära olika beräkningssätt uppkomma. De fleste torde därvid uppehålla sig vid 1778, 1786 och 1788. Jag skulle för min del inskränka mig inom tvenne och taga den första till våren 1783, den andra till hans död. Hans resa medtog 83 och 84; med nya liaisoner beredde han riksdagen 1786, hvaraf en tilltagande bitterhet, kriget, tvenne riksmöten, förändring uti grundlagarne och konungens mord blefvo bedröfliga följder.

Jag vill uppgifva mina skäl till denna tidräkning. Lovisa Ulrika afsomnade 1782. Hon upphörde ej förr än i sin dödsstund att imponera som mor på sin sons känslor, som drottning på hans opinion. Rupturen 1778 friade honom ifrån tvånget af hennes umgänge och pretentioner, men ökade det åter i många andra afseenden. Han saknade henne ofta, hans själ led verkligen, ehuru hans egenkärlek och någras egna afsigter mångfaldiga gånger hindrade hans egen önskan och andras omsorger för réconciliationen dem emellan. Hvarje vidtaget och förkastadt försök därtill väckte ny oro, lemnade nya inquiétuder. Under allt detta kunde man icke heller så alldeles glömma morbror Fredrik, och händelserna på Fredrikshof borde någorlunda expliceras i Potsdam.

Med hennes död försvunno alla dessa bekymmer, och den sista konversationen på hennes sotsäng återgaf honom till all lycka tranquilité i detta ämne.

*



Den 5 Juni 1783 nedlade grefve Ulrik Scheffer kansli-presidentsämbetet. Hans bortgång var en verklig förlust, mindre i anseende till hans egenskaper, än hans pouvoir på konungen och hans konsideration i Europa. Grefve Scheffer var född med ett godt naturligt vett. Det hade icke blifvit synnerligen uppbrukadt af studier eller prydt med kunskaper, men så mycket mera odladt i stora världen, i partiaffärer, under utrikes resor. Han var en stor egoist, kall för hela människoslägtet och i en fullkomlig kontradiktion med sin bror. Han hade mycken slughet och den allra lyckligaste simplicité i umgänget, i affärer, i tal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free