Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innan den tiden inföll, vid hvilken jag nu fästat min uppmärksamhet, hade redan grefve Höpken lemnat sin rådsstol och grefve Liewen världen. Den förre eller grefve Höpken ditkallades af konungen på skryt. Hans lärdom, hans forna rol, hans briljanta egenskaper voro i konungens ögon äfven så många prydnader för hans regering och en ersättning i nationens för den förlust, grefve Fersens bortgång troddes göra. Han var admirateur af kungens geni, agréable i hans societet och ingen kritikus. Han hade då redan flere år ledsnat vid Ulfåsa. Hans barns uppfostran, hvilka han dyrkade, fordrade deras inträde i stora världen. Rådsämbetet medförde numera icke något ansvar, det blef honom ett tidsfördrif och lönen en pension, som konvenerade hans séjour i Stockholm. Han blef en ständig ledamot i alla konseljer, gaf ofta sina tankar skriftligen, men persifflerade, satte fram paradoxer och roade sig att bevisa dem och att få dem antagna, sedan de först frapperat med sin nyhet. Han älskade nöjen och vällefnad, var alltid hofvet följaktig; men rådet fick en skrapa 1780, och han nedlade sitt ämbete utan att rubba sina termer med kungen.
Grefve Liewen hade vidsträckta kunskaper, stora qvaliteter och ett verkligt geni; briljerade likväl med flere dygder, än han verkligen egde; fann aldrig uti sina år och infirmiteter hinder för hvad han ville göra, men alltid lyckliga undanflykter för hvad han ville undvika. Hans förvaltning af hofekonomien var respektabel, och hans bortgång lemnade i de sakerna en frihet, som icke var höga vederbörande obehaglig.
Grefve Göran Gyllenstjerna succederade grefve Liewen och inträdde tredje gången i rådet. Om dygder danade män för stora ämbeten, så hade han tagit företräde för de flesta. Han förenade på ett sällsynt sätt gamla tidens seder och redlighet med den nyares smak och belefvenhet. Han var mild, rättvis, värdig och respekterad. Under den mest okonstlade simplicité, annoncerade hans uppsyn och hela hans väsende hans börd och kall. Han unnade alla godt och var de fattiges vän. Titel af furste blef honom tillbjuden 1737, men han undanbad sig denna förändring i hans stånd och nedlade sina ämbeten 1788.
När konung Gustaf III år 1787 kallade till riksdrotsämbetet h. exc. grefve Carl Axel Wachtmeister, var riksrådet grefve Göran Gyllenstjerna den äldste af herrar riksens råd. Konungen, som för denne herre alltid bar en fullkomlig högaktning och mycken personlig tillgifvenhet, såg icke utan bekymmer den grannlagenhet, som kunde möta riksrådet, att åt någon annan lemna det första rummet, hvilket h. exc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
