- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
57

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förändringen på ett ganska sensibelt sätt uti åtskilliga af sina göromål. Denna köld hade dock en snar öfvergång — glömmom likväl icke emellertid, att Toll var och förblef salig grefvens bête noire. Grefve Creutz har själf gjort sin odödlighet, och utom det äreminne, hans tjenster beredde honom, kan lämpas på honom: "Cui Musa vetat mori". — "Tu vero felix, Agricola, non vitæ tantum claritate, sed etiam opportu nitate mortis".

Baron Malte Ramel hade allting för sig, men sig själf emot sig. Konungens förtroende, allmän högaktning, vänners tiilgifvenhet förtjente, vann och behöll han med alla de berömvärda egenskaper, som pryda och utmärka en värdig rådsherre och en ädel människa. Sällan har en människokropp herbergerat en renare själ. Han hade courage d’esprit i affärer, men älskade ej att följa dem. Han misstrodde sig själf, ända till sin helsa. Han tjente och emottog purpurn endast för att uppfylla sin faders önskan och lemnade den med innerligaste glädje. Uti sina beskickningar till främmande hof har han bevisat sin skicklighet, uti rådkammaren och konseljerna sin kärlek för rättvisan, för konung, lag och medborgare. Hans grefvinna gjorde hans timliga lycksalighet. Må de länge njuta hvarannan och sina dygders belöning uti sällheten af sitt lugn och deras glömska, som ej högakta dem.

Friherre Emanuel De Geer var, som jag redan sagt, stolt och fier, icke utan ett mödernearf i humeuret, men icke utan flere och stora meriter. Han vinner, som man säger, uppå att blifva känd. Han hade mycken och nyttig lektyr, mycken kännedom af världen, mycken vidd i spekulationer, mycken värdighet uti uppförandet, mycket förakt för intriger, mycken ståndaktighet i beslut, ihärdighet i deras verkställighet och beständighet i vänskap och tillgifvenhet. Hans beskickning till Haag gör hans minne heder; hans negociationer voro vigtiga och blefvo nyttiga. De, som klandra honom, böra ihågkomma, att han flere år varit utur affärerna, då han hastigt återfördes till dem och till flere, än hvarvid han tillförene lagt handen. I karakteren hade han med konungen en stor sympati, men kanske var det just den, som gjorde deras skiljsmässa. Baron De Geer tyckte sig förese rådkammarens fall, han fann anledning till enskildt missnöje uti sin svågers, grefve Fr. Löwenhjelms, flyttning ifrån Berlin till Haag, och nedlade sina ämbeten. Om baron Armfelt, efter sitt föregifvande, öfvertalte konungen att kalla baron De Geer i rådet för att därmed captivera hans bror till riksdagen, så har den senares förhållande visat att kalkylen varit lika falsk, som efter all anledning berättelsen var det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free