Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstod att ära och värdera anornas företräden. Huru skulle icke en succession, ehurudan den än kunde vara, efter forna härmästare falla dem i ögonen och blifva en ståtlig pretext att företaga hvad deras tillgifvenhet, vapenlyckan och omständigheter sedermera kunde utföra! Mästare af tempelordens arkiv, kunde man snart utreda korsherrarnes slägtskap därmed, man kunde gå vidare och under korsets fana reklamera Gotthard Kettlers arf.
Egde nu pretendenten denna värdighet verkligen, och egde han rättighet att disponera därom, och huru skulle han kunna formera någon akt däruppå, som kunde blifva authentique? Man tror gärna hvad man önskar; men till hvilken kunde han vara benägen att lemna den? Naturligtvis hvarken till ett konungahus, som innehade fadrens tron eller till det, som så svagt understödt hans försök att återtaga den, och sedan indragit hans pension. Icke åt le Philosophe de Sans Soucis, icke åt konungarne i Spanien eller dem i Italien, af hvilka han antingen personligen blifvit misshandlad eller med kallsinnighet bemött; men kejsaren kunde vara i vägen, och åt hvilken rival i världen hade det kostat mera på att cedera något, än åt Joseph? Man lefde likväl i det hoppet, att hans gudlöshet och flere elaka egenskaper icke kunde tillåta honom att brukas vid helgedomens återuppbyggande, och pretendenten hade till honom inga personliga förbindelser.
Denna sak kunde ej negocieras igenom andra. Man beslöt att själf besöka honom, tillfället därtill måste afbidas; men häruti, min vän, ligger en hemlig och verklig orsak till den italienska resan, hvilken blifvit så mycket tadlad och endast tillegnad en flyktig nyfikenhet, fåfänga och inquiétuder. Härom vittnar den magnifika present i penningar, hvarmed konungen under sitt vistande i Rom räddade pretendenten ifrån en eljest oundviklig misère af en total dérangement uti hans affärer, de välgerningar, han sedan gjorde honom, och de bona officia han för den skull använde. Hvad som därmed uträttades vet jag icke; men just denna okunnighet, hvaruti man lemnat mig, ökar min tvekan om betydligheten. Kanske egde aldrig gubben hvad man lofvat sig att finna hos honom; kanske var han förbehållen eller själf konfunderad, kanske sällan nog nykter för att kunna ingå uti någon negociation af denna natur. Något dokument måtte han väl hafva lemnat. Jag erinrar härvid åter, att jag redan 1782 lemnade den tråd, som ledde mig uti denna labyrinten och blott letade mig ut igen. Något dokument blef likväl gifvet. Måtte det vara af en natur att en gång blifva nyttigt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
