- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 1. Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling /
125

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle föra honom till Riddarhuset. Baron Taube hade gjort samma reflexion som jag och gick, af lika mouvement, att öppna dörrarne till skranket, dit konungen äfven genast gick och intog det vanliga stället vid sängfötterna. Jag införde genast härolderna, som fingo publikationen och aftågade; den fanfar af pukor och trumpeter, som efter vanligheten blåste, när rikshärolden steg till häst, hördes upp i rummet. Vi funno oss à la veille d’une cérémonie, och vårt courage remetterade sig.

Kungen tog landtmarskalksstafven af sängen, höll ett värdigt tal ex tempore, framkallade baron Ruuth, nämnde honom och gaf honom stafven. Ruuthen svarade kort och utan pretention af en studerad harangue, aflade eden, öfverantvardades grefvarne Brahe och Lewenhaupt och for med vanlig ceremoni till Riddarhuset, uti den gamla kröningsvagnen, som icke utan mycken möda var släpad igenom snödrifvorna. Uti Räntekammaren hade befunnits en gammal landtmarskalksstaf, hvilken varit brukad ända till 1720, då ridderskapet och adeln lät göra en annan präktigare med en inskription till grefve Arvid Horns ära, hvilken sedan nyttjades till 1778, då kungen återtog den gamla och bibehöll den vid de påföljande riksdagarne. Det är en simpel käpp af silfver, med ett s. k. knä. Knappen föreställer en drufva och är förgylld tillika med doppskon och en ring omkring, ungefärligen midt uppå. Under 1789 års riksdag förde vice landtmarskalken den nyare stafven.

Sedan framkallades ärkebiskopen, fick och gaf en harangue, aflade eden, och ändtligen var första akten förbi och dörrarne tillslötos. Salomon kom då på scenen med sina droppar, hvilka han fann nödiga i anseende till värmen, och hvilka, så à propos gifna, ofta bidrogo till hans egen helsa, utan att likväl skada kungen.

Planen för denna riksdag var simpel. Adeln lemnades förlorad i ett vrångt sinne. De andra trenne stånden voro att räkna uppå. Deras intérêt, det sätt hvarmed de handterades, verkliga och chimeriqua enskilda förmåner, kalaser och svenska afunden garanterade deras trohet, och den vaksammaste tillsyn förekom alla frestelser. Länge borde man likväl icke uppehålla sig; allt arbete skulle drifvas med force igenom sekreta utskottet. Plena skulle göras så sällan som nånsin möjligt vore och intet just på samma dag i alla stånden. Några utskott, utom det hemliga, skulle sättas, vederbörande till nöje och tidsfördrif. Finansärendena voro uppgjorda och fördes i land, som bekant är, utan särdeles svårighet än den anständigheten fordrade. Allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free