- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
31

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han en våldsam tilltagsenhet. Denne man, nyttig i krig, farlig i fred, född till dristiga anslag, umgicks om vintern mellan 1783 och 1784 med den tanken att söndra Finland ifrån Sverige och däraf upprätta ett oafhängigt furstendöme, ett förslag, som på 1740-talet redan var å bane och af dåvarande ryska regering både uppgifvet och understödt under sken att skydda Finlands frihet, men i själfva verket att blifva dess öfverherre.

Sprengtporten hade i Finland många anhängare; folket var upprördt öfver en ny skattläggning, förökade besvär till krigsfolks underhåll och flere omständigheter; och som han kände den allmänna rösten mot konungen, vågade han förtro sitt förslag åt grefve Fersen med flera betydande personer i Stockholm, hvilka dels i tysthet afstyrkte det, dels därom underrättade konungen. Det är så mycket troligare, att Ryssland egde del af detta öfverste Sprengtportens förehafvande, som samma rike, oroadt af konungens fredstörande planer, gärna borde se honom sysselsatt inom sitt eget land. Dessutom är det visst, att ryska hofvet 1778 hade proponerat grefve Fersen att sätta sig i spetsen för ett parti emot konungen, ett anbud, som han med förakt afslog, fast han 1786 ånyo, ehuru lika fruktlöst, därom anmodades, med tillbud af hvad vilkor, han själf ville betinga sig.

I stället att beifra Sprengtportens brott, fann konungen tillfyllest att på godt sätt skilja honom från fäderneslandet. Han uppmuntrades och erhöll konungens förord att träda i utrikes krigstjenst. Det kan anmärkas såsom ett prof af grefve Fersens patriotiska tänkesätt, att han till påskyndande af hans resa försträckte honom resepenningar. Efter flere öden, hvilka på annat ställe komma att omförmälas, återkom Sprengtporten till Sverige 1786. Han var under riksdagen ganska ifrig i oppositionspartiet; lemnade därefter sitt fädernesland och dess tjenst samt gick till Ryssland, hvarest han befordrades till generalmajor.

Konungens vänskap med kejsarinnan, beseglad genom tvenne besök, yttrad genom de varmaste betygelser, hade aldrig varit uppriktig. Själfva statsinteresset förbjöd det; och man vet, att under alla de utsökta nöjen, hvarmed kejsarinnan emottog och syntes angelägen att behaga honom, skref hon med spe om hans person till kejsaren. Tiden att aflägga masken nalkades och påskyndades. Föga nöjd med envoyéen Markoff, hvilken med den flitigaste uppmärksamhet följt svenska ärendena samt utspanat och till sina afsigter sökt bereda sinnena, blef konungen det än mindre med grefve Rasumowski, som efterträdde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free