Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till tronföljare, gick konungen med mycken ståt om bord för att till Finland beledsaga de i Stockholm sammandragna trupper, som öfverfördes på galerer. Till regeringens bestridande i Sverige, medan konungen var frånvarande, nämndes sex riksråd: riksdrotset grefve Wachtmeister, grefve Beckfriis, friherre Carl Sparre, friherre Fredrik Sparre, riksmarskalken grefve Bonde och grefve Düben. Nvss förut hade grefve Rasumowski inlemnat en not, hvaruti han begärde förklaring öfver de rustningar, som gjordes, och åberopade både konungen själf, dem som hafva del i riksstyrelsen och hela svenska nationen till vittnen af den vänskap, kejsarinnan visat konungen, och hvaruti hon ärnade fortfara. Detta upptog konungen såsom ett förolämpande och förklarade den upprättade skillnad mellan sig och nationen såsom förgriplig, tillsägande[1] grefve Rasumowski, den Hans Maj:t ej mera ville erkänna för sändebud, att inom 8 dagar bortresa; hvilket åter denne vägrade, innan han fått sitt hofs befallning. Af hvad sålunda förelupit gaf konungen de i Stockholm residerande ministrar behörig del.
Emellertid hade hertigen af Södermanland, hvilken såsom storamiral åtagit sig befälet af örlogsflottan, utlupit med dess första division och träffat en rysk eskader af sju skepp under kontreamiralen Dessens befäl. Hertigen fordrade af honom salutering. Dessen nekade därtill i förstone såsom ovanligt, i fall ej blott fråga vore om salutering för hertigens person, såsom konungens i Sverige bror; men på hertigens förnyade påstående om denna heder för flaggan, följde saluteringen till hertigens stora harm, som hoppades genom Dessens vägran få tillfälle att bruka våld och med sin öfverlägsna styrka borttaga hela eskadern; hvilket ock, då kriget på svenska sidan var beslutet, förmodligen utan all förevändning varit fördelaktigaste och bästa partiet, och förekommit, eller åtminstone uppskjutit, många påföljande motgångar.
Vid konungens ankomst till Finland visste ännu ingen där i landet omtala någon liknelse till fiendtlighet från ryska sidan. Emellertid gjorde konungen föreställningar till kejsarinnan af innehåll, att Hans Maj:t oaktadt alla de skäl, han hade att beklaga sig, vore färdig att bibehålla freden, om kejsarinnan 1:o ville antaga hans bemedling mellan sig och Porten, samt återställa Krim i sin indépendance likmätigt Kainardgiska freden; 2:o återställa Sverige till säkerhet för sin gräns den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
