- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
77

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarom ock hotelser utspriddes, helst när baron Armfelt i dessa dagar affärdades till Dalarne såsom utnämnd befälhafvare öfver de där befintliga fricorpser. Men allt sådant hölls af patrioterna för skrämskott, under det konungen allt närmare förband sig med de ofrälse stånden. Märkliga bevis af denna förbindelse voro bondeståndets beslut den 7 och 9 Februari, som då genom deputationer äfven blefvo adeln kungjorda. Det ena uppå talmannens tillstyrkan att aflägga tacksägelse hos konungen för den 1787 beviljade fria husbehofsbränningen, och hvilket, oaktadt riksdagsbonden Jon Bengtssons från Kronobergs län motstånd, med en ansenlig öfverröstning blef genomdrifvet, samt af borgarståndet på städernas vägnar bifölls. Det andra, uppå föreställning af riksdagsbonden Anders Andersson från Vesterbotten, att bondeståndet skulle söka konungens tillstånd att göra ett sammandrag till egen och allmän säkerhet af alla de i särskilda författningar strödda rättigheter och förmåner, som tid efter annan ståndet blifvit beviljade, hvilka det framgent med kraft och verkan af privilegier måtte njuta till godo, samt att preste- och borgarestånden måtte tillbjudas att härutinnan med bondeståndet sig förena, på det att, med bifall och biträde af ridderskapet och adeln, gemensamma ofrälseprivilegier måtte utarbetas, dock utan intrång för något annat stånd i sådana rättigheter, som ej utan rubbning af konstitutionen tålde jämkning. Borgare- och presteståndet ingingo snart i detta förslag, äfvensom bondeståndet först, och presteståndet ett par dagar därefter, till alla delar biföllo borgareståndets tanke angående onödigheten af all annan instruktion för hemliga utskottet än regeringsformens 47 §, hvaraf sistnämnda stånd gifvit sina medständer del, med den märkliga tilläggning, att sådant skedde till förekommande af all förebråelse för onödig tidsspillan med de ärenden, vid hvilka konungen af dem äskat så skyndsam åtgärd.

Uti adelns plenum den 10 Februari anmäldes, att landtmarskalken var sjuk, hvarföre grefve Brahe förde klubban. Adeln sysselsatte sig då med flere ståndets och riddarhusets enskilda angelägenheter. Likaledes lästes den, så adeln som de öfriga stånden meddelade, förteckning på utredningspersedlar, som till arméen utgått. Då afgick äfven till presteståndet den utsedda deputationen, med tillkännagifvande af adelns beslut om instruktion för hemliga utskottet; men de öfriga två stånden voro icke tillsamman. Sedan adeln redan hade bifallit tacksägelsen hos konungen för rikets försvar, uppgafs till den adress, som i samma ämne borde afgå, ett utkast af lagman Spaldencreutz, hvilket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free