- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 1 /
116

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

penningeunderstöd af 50 tunnor guld utur banken tillagdt konungen till inrättning af spannmålsmagasiner, hvilket konungen på 8 år borde lyfta, så att årligen 6 tunnor guld upptoges. 26 tunnor guld återstodo ännu, och det var dessa bankoutskottet nu biföll att på en gång till konungen försträcka, dock under samma säkerhet och återbetalningsvillkor, som för hela lånekapitalet tillförne stadgade voro. Detta understöd var dock icke det enda, som banken måste göra; och för sammanhangets skull må här på ett ställe nämnas, att efter kort tid uppkom fråga om ett nytt, som förorsakade nya stridigheter och nya utbrott af adelns samt ofrälse ståndens inbördes vedervilja, då hemliga utskottet (på sätt noten här ofvanföre innehåller) inhemtade bankoutskottets yttrande, huruvida icke den staten årligen till godo komna diskonteringsrätt utur banken till 12 tunnor gulds belopp kunde ökas till högre summa. Utskottets ofrälse ledamöter voro färdiga till samtycke, de adlige åter till kort afslag, intill dess en upplyst ledamot, generallöjtnanten friherre Duwall, bemedlade tvisten med sitt stånds bifall på det sätt, att till förekommande af en kännbarare plundring af banken, den ett stånd emot två icke förmådde afböja, han ingick med de ofrälse ledamöterna att öka ofvanbemälda årliga diskonteringssumma med 12 tunnor guld, eller inalles till 24 tunnor guld, emot deras förbindelse vid tro och heder, att något vidare biträde af bankens medel icke tillstyrka. Denna utväg vidtogs å ömse sidor med glädje, och dessa 12 tunnor guld, lagda till 26 som ofvan nämnde äro, jämte 3 tunnor guld till en gåfva åt hertigen af Södermanland, hvarom nedanför skall talas, tillsammans 41 tunnor guld, utgjorde den summa, hvarmed banken för det närvarande måste riket bispringa.

Af hvad anfördt är synes, huru vigtiga bankoutskottets göromål vid denna riksdag voro; och det så mycket mera, som ju svårare trängsel riket befann sig uti, desto trägnare ville man tillita banken. De fleste ledamöter af rikets ständer hyste ofelbart den meningen, att rikets behof enkannerligen därifrån borde fyllas. Egennyttan att slippa öppna enskilda förråd länte därtill skenfagra skäl af ett lika allmänt som orätt begrepp om bankens inrättning (ingalunda ärnad till skattkammare), om dess bottenlösa tillgångar och om ståndens garanti för dess säkerhet, men framför allt af okunnighet om vådan af dess upplåtande till större mått än dess redbarheter motsvarade; en våda, hvars olägenheter och följder man efter en felaktig förvaltning inom mannaminne erfarit genom ett vacklande penningevärde och bankosedlarnes misskredit, men hvilken knappt blifvit afhulpen, förrän man åter ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:08:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/21/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free