Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Patrioterna förmente, att den nu väckta frågan om ogiltigheten af tre stånds beslut rörande Säkerhetsakten skulle gifva luft åt den ånger däröfver, som verkligen förspordes hos flera ledamöter i samma stånd, och att de därmedelst skulle få tillfälle upprifva eller för icke gällande förklara sitt förhastade bifall. Denna tanke, grundad på ett begrepp om de tre ofrälse stånden, som erfarenheten allt ifrån riksdagens början längesedan bort rätta, slog alldeles felt.
Konungen, som i adelns utlåtande öfver Säkerhetsakten trodde sig igenkänna ett vedermäle af det hårdnackade motstånd, han nödvändigt ville bryta, och den ensidigaste förtydning af 1786 års mot honom själf syftande riksdagsbeslut, fann snart utvägar att betaga det all verkan. Han lät till sig kalla landtmarskalkarne och talmännen; och på den grund, att Säkerhetsakten redan af dessa senare var på deras stånds vägnar underskrifven, befallde han landtmarskalken grefve Lewenhaupt att äfven på adelns vägnar teckna sitt namn därunder; hvarvid H. Maj:t erinrade, att han vore icke allenast ridderskapets och adelns, utan riksdagens marskalk. Grefve Lewenhaupt behöfde icke besinna sig på sin åtgärd. Utan svårighet, utan sinnesrörelse tecknade han sitt namn under en akt, mot hvilken hans stånd protesterat och som betog detsamma dyrbara rättigheter, men fäderneslandet ännu dyrbarare. Efter underskriften frågade han helt kallsinnigt, om H. Maj:t hade något mer att befalla[1]? Således färdig att utgå till allmän efterlefnad, förvarades dock Säkerhetsakten till riksdagens slut i konungens gömmo och blef ditintills alls icke vidare omnämnd.
Emellertid hade tillika talmännen fått konungens befallning att, i anseende till nödvändigheten af riksdagens snara slut, icke tillåta att hädanefter i stånden något nytt mål måtte förekomma, utan endast hvad H. Maj:t till ståndens öfverläggning hänskjutit samt ståndets enskilda ärenden, hvilken befallning i nästa plenum bemälde tre stånd till efterrättelse kungjordes och ankom till presteståndet just under läsningen af adelns betänkande rörande Säkerhetsakten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
