Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvann, då de samtliga borde jämka skuldrorna under en börda, hvarifrån ingen kunde lättas utan svårare tryckning för någon annan. Hvart och ett stånd sökte således kasta tyngden på de andra; i synnerhet voro bonde- och borgarestånden obevekliga att åtaga sig den på dem löpande del i de allmänna besvären samt alldeles skilda i grunderna till deras fördelning. Dessa stridigheter vållade, att med all utskottets flit, med allt det eftertryck, hvarigenom H. Maj:t sökte påskynda dess göromål, ända till att förelägga viss tid till deras fullbordan, med hotelser, att ledamöterna annars blefve ansvarige för rikets ofelbara olycka, hann utskottet ej förr än den 7 April vara färdigt med sitt betänkande; hvarmed således ändå gått vida fortare än vid äldre riksdagar, då långt mindre bördor varit att lyfta.
Detta betänkande, innefattande förslag till fördelningen af de fastställda 82 tunnor gulds bevillning och krigsgärd (70 tunnor guld ny och den gamla 12 tunnor guld fortfarande), blef i näst därpå följande plena hos stånden uppgifvet och lagdt på bordet. Inom få dagar uppgafs äfven ett af friherre Ruuth, dock utan tillkännagifvet namn, författadt projekt, som fördelte den fastställda bevillningssumman på annat vis, minskade personella utlagorna och betalningsprocenten af lönerna samt uteslöt all öfverflöds-afgift utom för bruket af tobak, men föreslog i stället en förhöjning till trefaldt belopp å landttullen. Flera andra förslag inlenmades likaledes i stånden, som ej annat verkade än ökad skiljaktighet och villrådighet i meningarne. Men dessa voro icke allenast delade emellan de olika uppgifna förslagen, utan ock huvudsakligen om bevillningstiden. De fleste, i anseende så till gammalt, på ständernas beskattningsrätt grundadt bruk, som nu i synnerhet till bevillningssummans ovanligen höga belopp, kunde icke annat än önska bestämd tid för dess utgörande, efter hvilken ständerna kunde ånyo sammankomma för att tillse hvad afkortning eller åtminstone hvad jämkning bevillningen kunde tåla samt vara betänkte på nya utvägar till statens hjälp, i händelse den ej tillräckligen utginge. Detta var just hvad konungen befarade, som därmedelst såg sig bunden att inom få år ånyo samla ständerna. Han arbetade fördenskull med yttersta flit därpå, att bevillningen måtte åtagas på obestämd tid till nästa riksdag.
I en sådan sakernas ställning var bondeståndet det första, hos hvilket bevillningsfrågan till afgörande företogs. Början med några memorialers uppläsande gjordes den 14 April; men rätta öfverläggningen anställdes icke förr än den 15 och blef ganska bullersam. Mångfaldiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
