Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdighet, som ej utan samhällets allmänna våda kan för nära trädas, skulle dock mildheten, så vidt möjligt blefve, återhålla rättvisans arm.
Med lika ömtålighet anhölls vidare, att ridderskapets och adelns protokoller måtte få tryckas. Konungen bejakade det, dock med villkor att de förut måtte öfverses och att allt det måtte uttagas, som, bragt för allmänhetens eller utländingens ögon, kunde skada rikets kredit. På friherre Wachtmeisters anhållan om del af riksdagsbeslutet svarade H. Maj:t, att det förstod sig af sig själf; och skulle utkastet till beslutet med första komma adeln tillhanda.
Efter dessa ärendens afslutande begaf sig konungen ifrån riddarhuset. De förnämste af oppositionens hufvudmän beledsagade honom ned till hans vagn under pöbelns hurrande och fröjderop. Dess buller tilltog och hotade själfva riddarhusdörren. Några af adelns ledamöter ville då med våld drifva dem tillbaka; men vice landtmarskalken återhöll dem genom sina föreställningar, fast icke utan möda. Grefve Mörner, som med deputationen återkom från stånden, hade svårligen och ej utan polisens biträde kunnat tränga sig fram. Denna skockning räckte under den tid, ridderskapet och adeln ännu dröjde tillsammans, sedan konungen lemnat dem, så att vice landtmarskalken måste skicka flera bud om anstalter till folkhopens skingring. Slutligen utträdde grefve Adam Lewenhaupt på torget, försäkrade öfverljudt, att adeln fullgjort allt hvad konungen äskat, och bad dem, om de därom tviflade, följa sig upp till slottet. Detta anbud antogs, och han beledsagades dit, omgifven såsom af en talrik spetsgård.
Adeln sysselsatte sig efter konungens bortfärd med samma ämne, hvarom öfverläggningen genom hans ankomst blef afbruten, och beslöt, att medlen till bankens förnöjande för den afskjutna gåfvan till hertigen af Södermanland måtte anordnas af manufakturfonden. Utom den deputation, som till riddarhuset återkom under grefve Mörners anförande från de öfriga stånden, blef adeln äfven besökt med en särskild deputation från presteståndet, anförd af biskop Wallqvist, som å dess vägnar betygade synnerlig glädje öfver adelns lyckliga instämmande med sina medständer i ett endrägtigt beslut. Ridderskapet och adeln åtskildes, just som rikshärolden under puk- och trumpetklang på vanligt sätt uppå riddarhustorget aflyste riksdagen klockan vid pass 3.
Således slöts detta plenum, till sina omständigheter besynnerligt och ovanligt, märkvärdigt genom den våldsammaste tillställning under lismande ord, och där myndighet, utöfvad genom förställning och förtydning, afbildat en väl spelad komedi. Åt en man, som sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
