Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungen lemnade landtmarskalksstafven åt presidenten baron Ruuth[1]. Till talman för presteståndet var ärkebiskopen doktor Troil själfskrifven, och i anledning af de tvenne öfriga ståndens genom deputationer gjorda ansökningar förordnades till talman för borgareståndet rådmannen i Stockholm, som någon tid förut erhållit borgmästarefullmakt[2], Wallin, en man, känd och vald som patriot, men nu i största hast omvänd, och till talman för bondeståndet, riksdagsfullmäktigen från Kalmar län, Olof Thorsson, hvilken vid sista riksdagen gjort motion den 20 Febr. om riksdagens försättande i aktivitet. Lagmannen och underståthållaren Ahlman biträdde eller styrde ståndet såsom sekreterare denna riksdag liksom den näst föregående.
Riksdagen tycktes taga en fördelaktigare vändning än den af 1789 genom en, åtminstone utvärtes, visad förtroligare sammanlefnad mellan adeln och de ofrälse stånden. I förstnämnda stånd, som utgjorde vid pass 400 personer, saknades åtskilliga af dem, hvilka tillförne varit pelare, isynnerhet grefve Fersen och general Duwall; dock var oppositionens pluralitet ganska afgjord. Att öka rojalisternas antal voro väl många besoldade och jämväl med förplägning i Gefle underhållne; men de voro dock alldeles för få, ej allenast att öfverrösta, utan ock att höras emot deras medbröders rådande ton, helst flera af det andra partiets förmögnaste medlemmar till dess sammanhållande äfven lära hållit penningar osparde. Den nye landtmarskalken på sin sida yttrade mycken foglighet och syntes lika öm om sitt stånds interesse och bifall som om konungens myndighet och afsigter. Till förekommande af den befarade söndringen i anledning af Säkerhetsakten samtyckte konungen på landtmarskalkens föreställning, att fundamental-lagarnes uppläsande på riddarhuset måtte innehållas och allenast riddarhusordningen blifva ståndet föreläst. En af några adliga ledamöter påtänkt motion rörande öfversten Almfelt, som utan ransakning och dom hölls i häkte, afböjdes ock af landtmarskalken och de klokaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
