Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Tronskiftet. Konungamördarnas dom.
1792.
— fert animus mutatas dicere formas.
Ovidius.
Så snart Gustaf III afsomnat, utkom hertigen af Södermanland till de i yttre kongl. rummen församlade personer och berättade sin brors dödsfall samt kronprinsen Gustaf Adolfs i anledning af successionsordningen skedda upphöjelse på tronen, hvarpå den nye konungen genast af de tillstädesvarande hyllades. Hans Kongl. Höghet gick då ned till konungen, meddelandes honom kunskap om den skedda förändringen; hvarest ock hertigen af Östergötland och prinsessorna sig infunnit. Vidare lät H. K. H. regeringen ifrån Svea hofrätt upphemta framlidne konungens där förvarade testamente[1]; och sedan det blifvit öppnadt, begaf sig åter i unge konungens rum, hvarest detsamma upplästes; då ock i närvaro af en talrik församling Gustaf Adolf af
[1] Det är en sanning, anförd af själfva h. exc. baron Reuterholms mun, att framl. konungen författat ett annat testamente, som delade regeringen mellan H. K. H. och andra personer, förmodligen de samma, som därtill voro förordnade under konungens sjukdom; men att då detta presenterades hertigen strax efter dödsfallet, ref han det sönder. Ryske ambassadören grefve Stackelberg hade under sjukdomen varit inne hos konungen, som försäkrat, att om han frånfölle, skulle ej ändring ske med den förordnade regeringen.
Anm. Det besynnerliga förhållandet med afl. konungens testamente, hvilket nyss före dödsfallet var af honom ändradt genom ett nytt då underskrifvet, hvaruti, jämte hertigen af Södermanland, regeringen var flere personer uppdragen, så väl som konungens vägran att inkalla samma herre till sin dödssäng, förklaras af Dalberg, hvilken var närvarande, såsom verkningar af konungens under sjukdomen fattade öfvertygelse, att hertigen var medvetande om mordanslaget, — en misstanke, som i slikt fall säkert härrört af illvilliga belackares föregifvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0010.html
