Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utletande, af kommissorialdomstolens bruk i stället för de lagligen vanlige. Man skyller isynnerhet baron Armfelt och revisionssekreteraren Låstbom för dessa våldsamma råd. Men hertigen, angelägen om lugnets återställande, fattade en både ädelmodigare och rättvisare plan.
Den 31 Mars, då jag uppvaktade H. K. H. för att taga dess befallning om en kastpennings föreslående vid kongl. begrafningen, yttrade jag min häpenhet både öfver de ogärningar, hvartill jag måst vara samtida vittne, och de ohyggliga uppträden, så många till större delen oväntade personers invecklande däruti mer och mer företedde. Hertigen svarade då rent ut, att han "klipper af hela härfvan", emedan den vore så lång och trasslig, att man ej visste, hvar ändan kunde finnas. Ifrån denna dag hördes ej heller af flere arresteringar. Hertigen yttrade vidare sitt bekymmer att vid 43 års ålder börja en för honom ny och ovan carrière. Jag svarade, att just denna ålder stadgade vårt hopp, det han skulle blifva en god och vis regent; helst han både redan ådagalagt sig vara en hjälte och jämväl lärt, hvad det vill säga att vara undersåte. Hertigen gillade dessa erinringar och tillade, att han ärnade i hela sin regering följa samvetets föreskrift, emedan han alltid hade för ögonen det väsende, hvilket konungar, lika med de ringaste af deras undersåtare, äro för sina gärningar redo skyldige. Vidare berömde han adelns förhållande och nämnde, att icke långt före salig konungens dödsfall hade Carl de Geer, Stierneld, Claes Lewenhaupt och grefve Brahe varit uppe hos H. K. H. och, till ådagaläggande med hvad afsky de ansågo våldsgärningen mot salig konungens lif, till budit sig att nu besvärja den tillförne så högt motsagda Säkerhetsakten, hvilket de anhållit, att H. K. H. hos konungen täcktes anmäla, men hvilket i anseende till dess försämrade tillstånd och påföljande död icke kunnat ske.
Häraf uppstodo vidare flera betraktelser öfver besynnerligheten af närvarande ställningen, i det konung Gustaf III med sin död verkat, hvad han med all sin möda i lifstiden ej uträttat, att få Säkerhetsakten allmänneligen och utan motstånd besvuren. Jag meddelade äfven hertigen den särskilda anmärkning, jag gjort öfver mitt fäderneslands olyckliga öde, som inom en tid af några och 70 år måst undergå 13 revolutioner eller sådana skakningar, då allmän och enskild säkerhet varit i fara[1]. Detta kan ej vara verkan af en slump, utan måste hafva sin orsak i något konstitutionsfel, hvilket så länge det ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
