Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid dessa förändringar kunna många anmärkningar göras. Ingalunda böra de anses våldsamma, då hertigen blott utöfvade den rätt, Säkerhetsakten lade i hans hand; men de torde i stället synas mindre rådliga, såsom under sinnenas jäsning och söndring mellan två partier brådskyndade, alltför snörrätt stridande mot det så nyligen rådande systemet och stötande för Sveriges ofrälse medborgare, som nu sågo sig förlora sina förmenta stöd, och i hertigens person snarare en chef för kontra-faktionen än en regent. Någon hårdhet hade visat sig vid ett och annat tillfälle. Prosten Nordin hade således tre veckor efter sitt entledigande genom öfverståthållare-ämbetet fått ordres att inom några få förelagda dagar begifva sig från Stockholm, hvarest hans enskilda saker i anseende till en lång flyttning kräft ett längre vistande. Det samma hände vice presidenten Ahlman i September månad.
Flere af de skedda ämbetsmanna-flyttningarne och förändringarne sades hafva sin grund i bevarandet af hertigens egen säkerhet. Således påstods, att i Juli månad åtskilliga sammankomster i Kungsträdgården varit hållne, hvaruti general Toll, hrr Håkansson, Lagerbring och Cronstedt skola deltagit, hvilka misstänktes att gå ut på någon stämpling mot hertigens person. Man påstod vid samma tid, att anslag voro å färde till de för konungamordet häktades våldsamma uttagande och massakrerande, hvarföre ock verkligen genom polismästarens föranstaltande kanoner uppdrogos på Riddarholmsbron till pöbelns styrande; men som ingen rörelse eller andra anledningar märktes, som göra dessa berättelser sannolika, så lemnas de i sitt värde.
Prosten Nordins förvisning från Stockholm hade ej allenast sin grund i det hat, han genom sina intriger och bitterhet emot adel och opposition sig ådragit[1], utan ock i det förtroende, han åtnjöt hos grefve Gyldenstolpe, som uppå hans ingifvelser troddes inplanta och underhålla despotiska grundsatser hos den unge konungen samt understödja baron Armfelts trägna bemödande i den vägen. Denne sistnämnde fallne gunstling underlät ej att kasta skugga på den nya regeringens styrelse och hos konungen i god tid bereda sig ett stöd att uppklifva till sin forna höjd. Hans redan tillförne använda utvägar, hans ränker genom fröken Rudenschöld[2] att fånga hertigen, hans oinskränkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
