Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reuterholm. Hertigen själf öppnade detsamma. Det till H. K. H. slutligen afgifna betänkande lemnades ovidrördt, och öfverseendet af den nya profpsalmboken och profbibeln uppsköts äfvenledes, sedan ärkebiskopen förgäfves anhållit om vissa deputerades utnämnande till den ändan.
De till mötet hörande protokoller och flera handlingar blefvo särskildt tryckta och göra svenska clerus heder. Mötets beslut eller slutbetänkande innehöll först cleri svar på hertigens propositioner angående bästa medlen till religionens befrämjande, skolverkens förbättring och lapparnes undervisning, synnerligen i Kusamo Lappmark. Särskildt underdånigt betänkande af clerus innefattade anhållan om kommitterade till öfverseende af bibelöfversättningen, nya psalmboken och handboken, samt anstalter till förbättrade kristendomsläroböcker, kristendomens fortplantning i Lappmarkerna, hospitalsfondernas bibehållande till sina ändamål, äktenskapets och sedernas bevarande i nödig helgd, krogars inskränkning i synnerhet vid kyrkorna, och afböjande af lättsinniga anfall mot religionen och presterskapet i tryckta skrifter. De begärda kommitterade, alla af cleri ledamöter, utnämndes af hertigen om hösten 1793. För öfrigt voro hertigen och hans favorit alldeles icke benägna för reformerna, ehuru både menlösa och till tidernas förändring nästan nödvändiga de i annat klarsynt folks ögon förekommo.
Såsom hörande till historien om jubelfesten kan nämnas, att ordres förut afgingo så till landshöfdingen i Upsala som ärkebiskopen och andra vederbörande, att prosten Nordin, änskönt af Hernösands stift vald deputerad att den bevista, skulle sig därifrån afhålla såsom ställd under tilltal för Hernösands konsistorii betänkande angående ecklesiastik-expeditionen. Intet påstående var dock ännu mot honom gjordt och hans person ingalunda nog farlig för att justifiera ett så stötande förbud.
I loppet af Mars månad antog hertigen af Södermanland konungen till frimurare. Denna under en del af konung Gustaf III:s regering i Sverige högt skyddade ordens högre grader hade redan den 1 November 1778, eller på konungens födelsedag, förklarat den nyfödde prinsen för född ledamot och tillkommande skyddsherre och lemnat sitt ordenstecken på hans vagga. Vid hans nu tilltagande ålder meddelades honom i hertigens rum själfva ordenshemligheterna och han bevistade ej allenast receptioner i flere grader, utan ock den 22 Mars en årsfest, som tillförne i bemälte orden firats med en därtill inrättad ceremoniel gudstjenst, hvilken i fem år varit inställd. Denna vid första påseendet likgiltiga anstalt torde dock haft det hufvudsakliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
