- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
57

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma neutralitets-principer, som mellan de nordiska makterna i sjökriget 1780 voro upprättade och vidtagne, och gjorde i detta afseende ett med Danmark. Till den ändan beslöts utrustandet af en konvojeskader under kontreamiralen grefve Wachtmeisters befäl, bestående af fyra örlogsskepp och åtta fregatter, till handelns tryggande. Men ehuru de handlande förmåddes att bidraga till den nödiga omkostnaden, tilläto rikets tillgångar ingen full verkställighet häraf, utan man inskränkte sig om sommaren att låta några fregatter utlöpa.

Den 11 Mars lät hertigen afgå skrifvelse till landshöfdingen i Gefleborgs län med befallning att höra borgerskapet i Gefle, om de ej ville till Kongl. Maj:ts och kronans behof aflemna den till sista riksdagen i hast upptimrade rikssalen, den de af framlidne konungen erhållit tillstånd att såsom ett minnesmärke under sin vård behålla. Borgerskapet tog detta mycket illa, förklarade, att de ville behålla rikssalen och till dess vidmakthållande hafva sista stvfvern ospard samt hoppades bli skyddade vid detta prof af sin konungs nåd. Hertigen åter, som ej väntat detta svar, gaf då positiva ordres om rikssalens nedtagande och hemtande till Stockholm, där timret användes till stall för lifhusarerna. Denna befallning väckte så mycket mera missnöje, som saken först lemnades till borgerskapets fria val.

Missnöjet med ryske ambassadören grefve Stackelbergs person föranlät hertigen att begära hans rappel. Till den ändan afskickades öfverste Stedingk redan i Februari månad till Petersburg, hvilken med sin vanliga språksamhet gjorde det hemliga ändamålet af sin resa nästan allmänt kändt, innan han lemnade Stockholm; men uträttade sin kommission till nöjes, så att Stackelberg blef rappellerad, ehuru med sin kejsarinnas fullkomliga gillande af de steg, han tagit. Omtanken att från Stockholm skilja alla dem, man för hemligt förstånd med honom ansåg misstänkte, visade sig i general Klingspors affärdande till Finland, till förevändning hvarför alla i Stockholm vistande finska chefer i Februari månad fingo befallning att infinna sig vid sina stationer; hvilket för en kort tid i nationen gjorde ett bekymmersamt uppseende, såsom hade något ofredligt på ryska sidan varit å färde.

En annan man, som för sin nära förtrolighet med grefve Stackelberg var mindre fördelaktigt utmärkt, änskönt af hertigen själf till ett förtroende-ämbete befordrad, blef i lika måtto affärdad. Det förtjente dock föga anmärkas, att statssekreteraren Zibet förafskedades, om icke utvägen därtill ådagalagt äfven så mycken svaghet hos hertigen som gensträfvighet hos Zibet. I afsigt att skilja honom från Stockholm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free