- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
74

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vår lilla list att hjälpa ut fången, notabene om den gått i verkställighet, enligt Missgärningsbalken. 19 kap., 1 § endast kunna ådraga oss 100 daler s:mts böter. Vi äro alltså redo att uppgifva våra namn, så framt, som sagdt är, de 1000 rdr icke tagas af kronans medel, eller att vi icke till en början emot Sveriges lag varda arresterade, utan såsom svenske män få njuta svensk lag och rättegång till godo".

"Tit. behagade genom allmänna tidningarne satisfiera oss i dessa tvenne punkter, så skall vederbörande ske fullt nöje. Allmänheten har rätt till upplysning; vi till den utsatta belöningen. Men man bör ock litet se på sin egen säkerhet i en tid, då det möjligen fordras. Folk, som äro klokare än vi, säga att det är horribelt, att man kan arrestera egenmäktigt utan föregången anmälan vid någon domstol eller på någon domstols beslut, och att man sedan kan få sitta där hela månaden utan lagligt förhör, utan att få veta sitt brott och sin angifvare, utan att få se sina vänner och slägtingar, utan att få läsa eller skrifva. Detta, om det är sannt eller icke, som vi icke kunna döma, afskräcker oss emellertid, ty vi kunde ju också bli kastade, där vi hvarken se sol eller måne, och slutligen bli förda öfver gränsen, som man, kanske orätt, också säger skall hända".

"Det skulle kunna vara möjligt, att Tit. ingenting låter införa i allmänna tidningarne i anledning af detta vårt enskilda bref; hvarföre vi tänka vidtaga den utväg att själfva något låta införa, för att icke gå miste om den utlofvade belöningen. Neka de gode herrar dagbladsskrifvare också, så skall allmänheten därföre icke blifva utan kunskap, ty det är den, som har rätt till upplysning, så väl på den ena som andra sidan".

1794 blef isynnerhet märkvärdigt genom rättegången mot de för förrädiska stämplingar misstänkte och redan mot förlidne årets slut i häkte inmanade personer. Ransakningen i poliskammaren fortsattes nästan hela Januari månad i anledningen af den uppsnappade brefväxlingen, eller rättare de ifrån postdirektören Bregard i Hamburg insända afskrifter af brefven. Men målet var redan så hårdt rubriceradt, dels genom en i Dagligt Allehanda offentligen meddelad annons, dels genom muntliga utspridda berättelser, och upptäckterna vid ransakningen ännu så ofullständiga, otydliga och föga mot första uppgifterna svarande, att allmänheten begynte därvid fästa en missnöjd uppmärksamhet och anse den arresterade möjligen vara offer mera åt förhastade misstankar, än åt en bevislig brottslighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free