Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess utförande förmodades vara utsatt till sommaren 1794; men af andra anledningar skulle kunna förmodas, att terminen varit sommaren 1793, och att den då ifrån Cronstadt utlöpande flottan varit påräknad att slå det beredda slaget.
Redan den 9 April förekallades Ehrenström i hofrätten. Vid åsyn af ett hans egenhändiga mycket bindande bref höll han på att svimma, men repade sig snart och sade, att stilen liknade hans, men att ovisst vore, om han ändå själf skrifvit brefvet. Fröken R. hade äfven samma dag förhör, men mot henne företeddes ännu inga så ojäfaktiga bevis. Hofrätten var sedermera ända till den 19 April för- och eftermiddagarne sysselsatt med brefvens och öfriga pappers läsande. Den sistnämnda dagen skred fröken R. med mycken rörelse till uppriktig bekännelse både af de sammansvurnes och sin egen brottslighet, den hon allenast tillskref en blind och oinskränkt kärlek för baron A. Den 23 April förekallades å nyo Ehrenström; men, oaktadt hans företedda egenhändiga bref, nekade han sig hafva skrifvit dem och ville alldeles icke ingå i någon bekännelse. Denna ståndaktighet öfvergaf honom dock, när advokatfiskalen mot honom påstod svårare fängelse. Han vidgick då sina bref, men sökte allt framgent att skilja därifrån all färg af förräderi. I anledning af advokatfiskalens gjorda fråga, hvad som egentligen föranlåtit honom att ingå i dessa företag, skref han och inlemnade den 19 Maj ett ganska starkt dictamen ad protocollum af innehåll; att k. Gustaf III:s mord satt honom i farhåga för den factions, som beröfvade honom lifvet, ytterligare vådliga försök att ändra regeringssättet och bereda riket flera olyckor; att, ehuru hertigen i början af sin förvaltning betygat mycket förtroende mot sin brors vänner och tillgifne, hade man dock snart sett de personer, som af Gustaf III:s mördare voro utsedde till offer, bortvisas; att franske ministern Le Brun i nationalassembléen förklarat, att Frankrike numera kunde räkna på Sverige, och att Jacobinerna yttrat, att hertigen ej kunde taga något parti emot dem utan risk för sin person af 500 sammansvurne i Stockholm; att man därstädes vid en tid afskedat franske prinsarnes agent M. d’Escars och emottagit jacobinen Verninac, med hvilken flere personer, som egde H. K. H:s ypperliga förtroende, plägat förtroligt umgänge; att af sådane och flere anledningar[1] hade han fruktat franska frihetsfeberns utbredande i Sverige, dess förbindelse med Frankrike och ett krig med Ryssland, mot hvilket allt han ej sett annan hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
