- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
108

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konspirationens dämpande och fredens bibehållande eller, som det merendels hette, rikets fredande både in- och utvärtes. Täta deputationer ankommo hela hösten framåt och in på följande året, som outtröttligen lemnades företräde, höllo granna tal och lemnade därmedelst en dryg artikel åt Inrikes-Tidningarne, där de bevittnade huru en och samma mening kan uttryckas på femtio eller flera olika platta sätt.

Den omförmälda fredens bibehållande var dock en verklig välgärning, värd den ädla och varaktiga tacksamhet, som förvaras i hjärtat och icke går upp i ett tomt munväder. Europa var sköljdt af
blodströmmar i ett det mest härjande krig, som historien förvarar, hvarom nästan kan sägas som af Lucanus om slaget vid Pharsalus, jämfördt med andra:

                — Iliic per fata virorum,
Per populos hic Rom a perit.

Frankrike hade i tvenne blodiga fälttåg trotsat kejsarens och Tyska rikets, Hollands, Spaniens och Sardiniens krafter och till sjös lidit mindre förluster än i krigen mot England äro vanliga. Dock hade flera Ost- och Vest-Indiska besittningar gått förlorade, och den 1 Juni vann engelska amiralen lord Howe en seger vid Ouessant mot den från Brest utlupna franska flottan, som kostade denna sju linieskepp. De fördelar, de koaliserade makterna 1793 vunnit, voro mest inom årets slut förlorade. Söndringen emellan konungen af Preussen och kejsaren bådade redan deras ännu mera minskade framgång. Den förstnämnde, ledsen vid ett krig, som hvarken förvärfvat honom vinning eller ära, men tömt hans skattkammare och åderlåtit hans folk, ville draga sig ur ligan. Hans armé skiljde sig verkligen ifrån den kejserliga, och hans påstående, att Tyska riket skulle bestå hela omkostnaden till dess underhåll, i fall han skulle vidare agera, tycktes snarare vara en pretext till affall, än grundadt på hopp om samtycke. Icke desto mindre hann man förmå konungen till ändring i det beslut, han syntes hafva fattat.

Fälttåget begyntes på ett lysande sätt och efter en plan, som i förhand berömdes för ofelbar. Kejsaren, som själf var i Brüssel om våren för att låta hylla sig, kom för att likasom vinna en seger. Man lämpade ånyo till honom det gamla "veni, vidi, vici", som smickret så ofta uppstufvat, då han bevistade ett betydligt fransosernas nederlag, hvilka kort därefter förlorade fästningen Landrecy, sågo sin gräns blottad och måste draga sig till Guise. Fienderna stodo redan med sitt hopp i Paris, då fransosernas general Pichegru (ett ännu i världen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free