Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
suspension skett på konungens begäran. (Detta förklarade dock riksdrotsen om ett par dagar, att han hört orätt).
Det rörde emellertid Rosenstein, som aldrig förut märkt någon brist i ordhållighet eller minsta spår till dubbelhet hos konungen. Han utgöt sin smärta för kavaljeren baron Boye, som tillstyrkte honom att tala med konungen, men Rosenstein ville efter sin oryggeliga princip sådant ej göra, utan att först hafva talt vid hans förmyndare. Gick därföre på rapporten; begärde företräde, då H. K. H. kom nära honom, men fick till svar, att posten (som nota bene icke var kommen) sådant hindrade.
Rosenstein steg närmare och med största vördnad helt sakta sade: E. K. H. känner hvad ordres riksdrotsen haft att gifva mig. De hafva grämt mig och jag anhåller om tillstånd att få tala vid konungen, efter som man sagt mig, att det skett på hans begäran.
Hertigen. Alltför gärna; men hvem har sagt det?
Rosenstein. Rikskansleren till riksdrotsen.
Hertigen. Det är ej sannt; men jag har i går aftons därom underrättat konungen. Silfverstolpe kan ej lagligen tilltalas, men talet är insidieust och jag kan ej tillåta sådant. Konungen får göra hvad han vill, när han blir myndig.
Rosenstein. Huru går det med de fattige litteratörer som hafva pensioner?
Hertigen. De hafva som de hafva bryggt åt sig, men akademiens stat blir ståndande.
Rosenstein. Huru befaller E. K. H. om sammankomsten i dag?
Hertigen. Ledamöterna äro så få, att ni kan hinna ge dem återbud.
Rosenstein. Vi lära mista avisorna?
Hertigen. Har ni icke talt vid drotsen? Då är det allt.
Att avisorna skulle hädanefter utgifvas under justitiekanslerens inseende i stället för akademiens, var ock af riksdrotsen tillkännagifvet. Rosenstein trodde sig icke hafva misshagat vid detta oskyldiga samtal.
Rosenstein gick till konungen; sade sig fått tillstånd att tala vid honom om akademien, ville icke raisonnera öfver saken; men bad H. Maj:t påminna sig, att vetenskapers beskydd utgjorde konungars ära, samt isynnerhet att ej låta det missnöje, corpsen öfvergått, verka på hans tanke om ledamöterna. Konungen svarade: "Dem jag känner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
