Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kavaljerer och två damer begåfvo sig på resan den 20 Augusti. De antogo på utländsk botten titel af grefve och grefvinna till Vasa. Efter ett kort besök i Berlin nyttjades de sökta baden, och därifrån skedde resan till Wien, hvarest vistandet förblef öfver hela vintern, sedan de i Italien timade oroligheter, som snart utbrusto i ett förödande krig, alldeles hindrade hertigens föresats att se det landet.
Den 26 Mars utfärdade konungen ett slags förklaring öfver tryckfrihetsförordningen, som ålade författare till alla ej privilegierade dagblad och periodiska skrifter att i kanslikollegium uppgifva hvad ämnen de ärnade skrifva öfver, och sedan de blifvit granskade, förse sig med privilegium. Den som utan eller emot privilegii lydelse något sådant arbete eller artikel utgåfve, skulle plikta 100 r:dr och skriften indragas. Anledningen skall varit några i bladet "Telegrafen" influtna anstötliga ställen emot främmande makter. Alla teaterpjeser, som framdeles inlemnades att uppföras, skulle öfverses af hofkanslersämbetet. Författningen, som medförde en ny inskränkning i tryckfriheten, väckte missnöje. "Telegrafen", "Åskådaren", "Colportören", "Adress-Contoret",
"Sällskapets för medborgerliga kunskaper handlingar", "Läsning för menige man" med flera periodiska skrifter indrogos vid detta tillfälle alldeles; och det försäkras, att en författare, som i enskildt företräde anhållit att få fortsätta sitt arbete samt, i fall något förgripligt däruti dittills skolat finnas, underkastat sig fiskaliskt tilltal, fått till svar, att det vore nog, att konungen icke tyckte om det. Ofelbart var, att uppmärksamheten mer och mer fästades vid utkommande skrifter, i hvilka förgripelser emot religion och konungamakt ofta utletades utur oskyldiga uttryck.
Konungens vedervilja för franska frihetsprinciperna och allt hvad därmed gemenskap egde understöddes af en del kavaljerer vid hans hof, som dels af okunnighet och dels af beställsamhet att göra sig väl anskrifne, nyttjade tillfället af umgänget med konungen för att kasta skugga på ett eller annat antingen utur sitt sammanhang draget eller vrängdt och oriktigt uppgifvet uttryck, som förtörnade konungen, blottställde författare för misstankar och ofta föranlät onödiga, änskönt hemliga och aldrig vid domstolar upptagna undersökningar. Man måste berömma den manlighet och rättvisa, riksdrotsen i sådana händelser ådagalade. Han hade den förtjensten att mer än en gång och ej utan konungens misshag afstyra förhastade företag. Bland bilöpare, som ifrade mot författares förmenta själfsvåld, var baron Stierneld särdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
