Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en man till hvilken konungen egde de största förbindelser och hvars upplysning och nit förtjente hans förtroende. Det var Cato utan staty.
Af alla de nådebetygelser, som utmärkte högtidligheterna, var likväl ingen mera åtföljd af allmänna, men olika omdömen, än baron Armfelts rehabilitation. Denne fordom så mäktige, sedermera så djupt fallne favorits namn, fästadt vid skampålen i flera år, hade redan den 22 Februari detta år tidigt om morgonen i all tysthet blifvit dädantaget, icke utan en uppmärksamhet, som därigenom förökades, att konungen dagen förut låtit i Svea hofrätts vård antvarda sitt förseglade testamente. Dessa händelser lära likväl med hvarannan varit utan allt sammanhang, och det sistnämnda steget en blott verkan af konungens besinnande af hvad hans dödlighet och rikets lugn fordrade. Många gissade då redan, att baron Armfelt snart skulle triumferande hemkomma. Emellertid instruerades dock prinsessan att under sin resa påminna sig, det han vore en landsflyktig förrädare; en omständighet som kunde komma henne till pass att iakttaga, emedan han tillbragt förflutna vintern och våren i Berlin. Den gamla förmodan, att han skulle benådas, upplifvades dock ännu kraftigare, då mot hösten hans grefvinna utnämndes till hofmästarinna hos det förväntade kungliga barnet.
Den 16 November återskänktes honom hans ära och namn samt det rum, han egt ibland Seraphimerriddare, hvartill innan kort tillades hans i arméen innehafda värdigheter. Man utspridde nu till och med, att han var inkognito hemma, och man väntade, att han med första skulle återtaga öfverståthållareämbetet i Stockholm, som ännu stod ledigt. Andra tillade honom generalguvernörsplatsen i Pommern, som inom årets slut efter den förafskedade riksherren friherre Platen blef vakant; och gissningarne styrktes af grefve Gyldenstolpes vunna tillstånd att få komma till Stockholm, hvaraf han begagnade sig den 20 December, då han efter företräde hos Deras Majestäter bevistade svenska akademiens offentliga sammankomst på stora Börssalen. Men utgången visade dock, att konungen, åtminstone för det närvarande, satt en gräns för sin benägenhet emot de föreställningar, vänner och slägt gjort till baron Armfelts fördel. Utom vissa gamla anhängare, fruktade man i allmänhet hans återkomst. Hans immoraliska karakter, hans slöseri och egennytta, hans intriger och regeringslust, ökade genom hämndgirighet emot dem, han tillskref sitt fall eller som däraf skördat frukten, voro därtill fullgiltiga skäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
