Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidtog lindriga utvägar mot emigranterna, af hvilka en myckenhet återflyttade till sitt fädernesland; och använde all möda att förskaffa Frankrike fred med sina fiender, i hvilket afseende han äfven skref ett handbref till konungen af England, hvaröfver detta rikes högmodiga minister hade den fräckheten att formalisera sig. Men det var hans hjältestyrka och icke mänsklighetens bevekande röst, som skulle göra ända på krigets förödelser.
Franska affärerna både i Tyskland och i Italien voro i svagt skick. De kraftigaste rustningar måste fördenskull göras till ett nytt fälttåg. Så snart årstiden tillät, öppnades fiendtligheterna i Italien emellan österrikiska arméen och den franska, kommenderade den förra af Melas, den senare af Masséna. Fransmännen ledo till en början nya nederlag, och Masséna måste med öfverlefvorna af sina trupper kasta sig in uti Genua, som blockerades till lands och sjös och uthärdade den svåraste belägring samt slutligen den 4 Juni för hungersnöd måste kapitulera. Masséna och besättningen fingo fritt aftåg öfver Nizza. Emellertid hade Bonaparte med en armé af 90,000 man i fem kolonner passerat Alperna öfver bergen Cenis, Simplon och lilla S:t Bernhard samt S:t Gotthard, och nedstigit i Milano. Redan den 2 Juni hade han eröfrat Milano och general Berthier Pavia. Den 9 Juni slog Bonaparte general Otts corps, som blockerat Genua, vid Montebello eller Casteggio, och den 14 österrikiska hufvudarméen under Melas’ befäl vid Marengo i grannskapet af Alessandria. Detta nederlag kostade österrikarne 16,000 man och hade till påföljd en vapenhvila, som afslöts den 15 Juni, i kraft hvaraf alla fästningar i vestra delen af Italien inrymdes åt fransmännen och de kejserliga blott i Lombardiet qvarbehöllo Mantua, Peschiera, Burgoforte, Verona och Ferrara. Genua, som blott i tio dygn varit i de österrikiskes händer, återföll genom denna kapitulation i fransmännens. Med så hårda villkor förunnades Melas och hans återstående trupper fritt aftåg till Mantua. Bonaparte, hvars seger har få exempel i historien, upplifvade därpå sitt forna men förstörda verk, Cisalpinska republiken, och begaf sig i början af Juli månad åter till Frankrike.
I Tyskland hade general Moreau redan den 25 April gått öfver Rhenströmmen. Lyckan krönte icke mindre hans vapen. Under täta drabbningar och åtföljd af segern framträngde han genom Schwaben in uti Bayern, hvarest han tog München och Landshut i besittning. Då först blef den i Italien gällande vapenhvilan äfven utsträckt till Tyskland. Emellertid negocierades flitigt om fred, hvarom Bonaparte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
