- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 2. Historiska anteckningar af Gudmund Göran Adlerbeth. Band 2 /
253

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afbördade han sin harm på kontreamiralen baron Palmqvist, som var förordnad till chef för svenska under utredning varande eskadern, hvilken skildes från befälet den 6 April.

Men vid därom ankomna ordres till amiralen grefve Wachtmeister, som förde öfverbefälet i Carlskrona, ställde han dem ej genast i verkställighet, utan afskickade en kurir till konungen med föreställningar, som åter togos så onådigt, att grefve Wachtmeister själf blef arresterad och öfverbefälet uppdrogs vice amiralen Cronstedt. Undersökning så väl om orsakerna hvarföre svenska eskadern ej utlupit, som om grefve Wachtmeisters ordresbrott uppdrogs krigshofrätten med adjunktion af vice amiralerna von Francken, Lagerbjelke och kontreamiralen Nauckhoff, som företog den samma den 9 Maj, och till hvilken ända grefve Wachtmeister sig då i Stockholm inställde, sedan han likväl den 26 April återfått sin värja.

Man påstår att Danmark på visst sätt ådragit sig själf den skada och fara, det iråkat, genom vägran att emottaga femton ryska örlogsskepp i Köpenhamn, som varit af kejsaren tillbudna, och en lika vägran af den från svenska sidan gjorda proposition att befästa Hven samt anlägga försvarsverk på skånska kusten, hvarigenom engelska flottans framträngande onekeligen kunnat försvåras. Vare härmed huru det vill, så var danska regeringens förnämsta omsorg att draga sig ur spelet. Det på sex timmar afslutna stilleståndet förlängdes i tre dagar; sedermera på obestämd tid, och den 9 April träffades emellan danska regeringen och amiral Parker en vapenhvila på fjorton veckor, som inbegrep staden Köpenhamn, Seland, alla danska öarna och Jutland, hvaremot Norge, Slesvig och Holstein förblefvo i fiendtligt tillstånd. Under denna tid skulle danska flottan förblifva in statu quo och alla krigsrustningar inställas, engelsmännen jämväl få proviantera på öarne och Jutland. Denna vapenhvila, sluten utan kommunikation med Sverige, förorsakade hos konungen mycket missnöje och kunde blottställa Sverige för fiendtliga besök af den nu i Östersjön inlupna engelska flottan; men en omständighet hade motiverat bemälte stillestånd, som alldeles ombytte politiska ställningen i Norden.

Hufvudmannen för hela nordiska koalitionen, kejsar Paul I i Ryssland, var död. Det tillhör historien att utreda omständigheterna af denna händelse, hvilken föregafs hafva tilldragit sig af slag, natten till den 24 Mars; men hvilken ingen tvekade vara beredd genom våldsam åtgärd, föranlåten af det missnöje, han sig ådragit genom sin egensinniga styrelse och den osäkerhet och det förtryck, som derigenom spriddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/22/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free