Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antogos till prydnad på officerarnes uniformer vid konungens lif- och hustrupper samt generalitetets; en anstalt, som besvärade officerarne med nya och betydande utgifter och isynnerhet gjorde elak verkan, då silfver var förbjudet på bord. Början med de förändrade och således utsirade uniformernas bruk fastställdes till den 1 April. Landshöfdingarnes uniformer inrättades på lika sätt med guldbrodering. Landsstaten, ända till och med länsmän, beordrades att bära en fastställd uniform, som militäriserade deras yttre utseende, äfvensom en slik inrättades för ståndspersoner i provinserna. Man begynte redan tro, att samma slags enformighet i drägt skulle sträcka sig till alla verk och corpser i rikets tjenst, icke utan äldre ämbetsmäns farhåga, som därigenom skulle underkastas olägenheten af en i dagligt bruk obeqväm, cirklad och spänd klädnad, hvilken tvingade militären i dess minsta kroppsrörelser, och hvari konungen föregick sina undersåtare med de tåligaste exempel, men ock vid paraderna lät arrestera hvar officer, som i minsta mått därifrån afvek[1]. Själfva fruntimren fingo förändring i sin hofkostym genom tillägg af långa släp och en annan skärning af rockarne. De underrättades härom genom ordres af drottningens hofmästarinna såsom en generaladjutant. De flesta damer skarfvade sina drägter, men icke af sparsamhet.
I Mars månad ankom generalguvernören Toll till Stockholm, emottogs med nåd och syntes genom bibehållande af sitt rum i konseljen samt förtroliga tillträde till H. Maj:ts person ingenting hafva förlorat af sitt inflytande. Ministèren syntes vara delad i tvenne partier, det Wachtmeisterska, som hade riksdrotsen till hufvudman, och det Tollska. Dessa uppvägde hvarandra tämligen jämnt i allt hvad som rörde rikets allmänna styrelse, och utgjorde riksdrotsen genom sin jämna, med författningar och rättvisa öfverensstämmande conduite en nyttig motvigt emot friherre Tolls mindre laggranna förslag. I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
