Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
planer, som med säkerhet icke kunde bestämmas. Af ett i Hamburger Correspondent för den 21 December infördt bref från kejsaren i Ryssland till grefven af Lille (Ludvig XVIII), som vistades i Warschau, och som aldrig blifvit désavoueradt, vill dock synas, att sådana planer verkligen varit å bane. Brefvet är dateradt den 13 Juni och innehåller, att kejsaren ogillar hans förslag, och att H. Maj:t icke med annat villkor än som en lugn fristad kunde bevilja honom skydd i sina länder.
Men denne ex-konung önskade en entrevue med sin bror, grefven af Artois, som vistades i England, och konungen af Sverige samtyckte med nöje att därtill öppna tillfälle i sitt rike. Till följd däraf ankommo grefven af Lille och duc d’Angoulême den 25 September till Calmar sedan de varit på vägen att förgås af storm, och den 7 Oktober inträffade där jämväl comte d’Artois öfver Göteborg och Jönköping, den senare äfven under antaget inkognito och titel af comte de Ponthieu. Dessa bägge husvilla furstar tillbragte där tillsammans 14 dagar och åtskildes den 23 Oktober, tagande vägen tillbaka till de orter, hvarifrån de kommit. Hvad som varit egentliga föremålet af deras rendez-vous känner jag ej. Man har talat om en abdikation af Ludvig XVIII till sin brors faveur; men hvilken abdikation? af hvad? — Det är i alla fall naturligt, att tvenne bröder efter ett så ovanligt lidande och utståndna prof af lyckans hårdhet kunde önska att återse hvarandra.
Alla anstalter voro gjorda till deras furstliga emottagande, och Ludvig XVIII lät oaktadt sitt inkognito titulera sig majestät. Riksmarskalken grefve Fersen gjorde dem ifrån Stockholm besök. Ludvig XVIII, en flykting från Seinens stränder först till Moselns och sedermera till Weichselns och Östersjöns, var af sitt öde bestämd att ändtligen söka Dnjeperns, då ryske kejsaren anviste honom Kiew till boning.
Det var klart, att franske kejsaren skulle anse den hospitalité, de bourbonska prinsarne i Sverige åtnjutit, som en ny insulte; det är jämväl troligt, att konungens af Sverige afsigt var, att den skulle så vara. H. Maj:ts vistande i Stralsund användes emellertid ömsom till försvarsanstalter och negociationer. De senare hade säkert icke freden till föremål. Men konungens af Preussen fredliga system och med Frankrike jämnt underhållna vänskap, och själfva ryska hofvets moderation midt under sitt missförstånd med bemälda rike, frälste ännu det norra Europa från krigets fasor. Det kunde dock icke utan oro påtänkas, att franska arméen i Hannover, stående vid stranden af Elbe, utan motstånd inom få dagar kunde framrycka för Stralsunds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
