Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att framtränga till nedre Weichseln, förmodligen för att därifrån falla franska hufvudarméen i flanken, betäcka Graudenz och Danzig och öppna sig en väg till Tyskland. Han hade genom en proklamation sökt uppvigla hela tyska nationen att afskudda franska oket, hvilken dock alldeles förfelade sitt ändamål. Föga mera verkan gjorde de anfall, som han försökte emot flera franska armé-corpser. Men Bonaparte, för att begagna sig af hans rörelser, framträngde med den skyndsamhet, som tycktes vara honom egen, mot hjärtat af Preussen och syntes vilja afskära ryssarne ifrån Königsberg, där de hade betydande magasiner, samt surprenerade denna stad. Bennigsen sattes härigenom i nödvändighet att retirera, hvilket skedde med mycken skicklighet, fast under flera blodiga affärer, ej utan ansenlig förlust. Vid Preusisch Eylau, en fläck 4 ½ mil från Königsberg, hade ryska hufvudarméen fattat stånd. Där kom den 7 och 8 Februari till en hufvudbatalj, där Bonaparte med största häftighet, men förgäfves, sökte spränga ryska centern. Efter ett mordiskt fäktande tillegnade bägge parterna sig segern. Ryssarne med sin vanliga jactance föregåfvo, att kärnan af franska arméen var förstörd, att de tagit tolf örnar och blott förlorat 6,000 man. De vidgingo dock sedermera en förlust af 20,000. Fransosernas uppgift var, att ryssarne mist 30,000 man, 16 fanor och 40 kanoner. Te Deum sjöngs och artillerisalvor lossades å ömse sidor. Det vissa var, att tvenne planer échouerat, att fransoserna behöllo valplatsen, emedan de togo sitt läger i Eylau i nio dygn, och att bataljen varit gruflig för mänskligheten, men indécise. Fransoserna drogo sig sedan, såsom troligt synes, af brist på proviant närmare tillbaka åt Weichseln; och bägge arméerna intogo vinterqvarter för att förstärka och förskansa sig, tills årstiden tillät nya operationer.
Däremot fortsattes kriget i Schlesien med oafbrutna belägringar. Redan det förlidna året hade fransoserna eröfrat Glogau. Den 5 Januari kapitulerade Breslau, den 16 Brieg; den 7 Februari Schweidnitz. Fästningarne Neisse, Cosel och Glatz gingo ej öfver förr än i Juni.
Vid hofvet i Malmö var allt stilla och tyst. Konungens lefnad var enslig. Sällan syntes H. Maj:t annars än i offentliga gudstjenster. Etiketten var inom hofvet sträng. Regeringsärenden afgjordes utan konselj eller någons rådförande. De föredragande expedierade blott konungens beslut. Ryska, preussiska och engelska personer af högre och lägre rang infunne sig ej sällan, förmodligen med ministeriella uppdrag; äfvensom engelske ministern Pierrepont, och sedan han fått tillstånd att hemresa, Strutton, residerade jämnt i Malmö; men ryske ministern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
