Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till denna provinsens förkofran vidtagna författningar. Denna proposition skall kommit från grefve Ruuth och baron Thott (hvilken följande våren upphöjdes till grefve), och hade man förenat sig att för hvart frälsehemman sammanskjuta 6 r:dr. H. Maj:ts svar innehöll, att med huru mycket välbehag han ansåg skånska adelns tänkesätt, måste han dock anmärka, att de öfriga stånden i provinsen ej blifvit hörda, huruvida de velat ingå i samma proposition; och hvad monumentet angick, önskade H. Maj:t heldre, att det måtte uppresas åt fältmarskalken grefve Stenbock, som frälst och bevarat Skåne åt Sverige emot dess fiender. Adelns deputerade sammanträdde därföre ånyo, och beslöto kommunicera sitt projekt med sina medstånd, tillegna monumentet åt grefve Stenbock, och utbådo sig, att det måtte få sitt rum i Helsingborg, vid hvilken stad den bekanta bataljen levererades, som räddade Skåne, hvilket allt i nåder bifölls.
Sedan franske generalen Mortier öfver två månader legat för Stralsund, utan att något hufvudsakligt till belägringen blifvit företaget, fick han sin monarks order att aftåga till Colberg. Svenska befälet, härom (som det säges ifrån preussiske kommendanten därstädes) i tid underrättadt, lät (1—4 April) garnisonen ifrån Stralsund utrycka och falla fransoserna i ryggen, ifrån hvilka togos öfver 1,000 fångar. Anklam och Demmin ockuperades, och alla franska förskansningar återtogos och förstördes. Några magasiner föllo tillika i vår hand. Denna bedrift firades såsom en fullständig seger öfver förjagade fiender, och Te Deum sjöngs i alla svenska kyrkor för Pommerns befriande. H. exc. baron Essen, baronerna Vegesack och Tawast fingo svärdsordens stora kors, och det mindre utdeltes åt många officerare af lägre grad, som utmärkt sig.
Men knappt hade dessa fröjde- och nådebetygelser försiggått, förrän general Mortier den 16 April med sin armé vände tillbaka. General Armfelt, som med missnöje stod under h. exc. Essens befäl och tadlade hans försigtighet såsom pultroneri, hade förmodligen i hopp om framdeles fördelar genom offensiva mått fattat den plan, att med några tusen man svenskar besätta hela gränslinien allt ifrån Mecklenburg till grannskapet af Odern på en sträcka af 8 à 10 svenska mil. Franske generalen attackerade denna linie på centern, genombröt och öfverflyglade den på ändarne, och tvingade de svenske med förlust af vid pass 800 man döda och fångna till en hastig reträtt. Armfelt fick själf en kontusion och blef skild från befälet för öfverskridna ordres. Men svenska trupperna måste hafva varit i mycken fara, emedan h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
