Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan särdeles motstånd lyckades, lade sig utanför Konstantinopel och hotade med bombardering; men franske ambassadören Sebastiani använde så mycken fermeté och rådighet, att turkiska ministèren icke lät skrämma sig. Under det man negocierade i flera dagar öfver de engelska propositionerna, som ej gingo ut på mindre, än att Porten skulle förena sin sjömakt med den engelska emot Frankrike och intaga engelsk besättning på Dardanell-slotten samt i Alexandria, samlades en ansenlig armé i Konstantinopel, skansarne vid Dardanellerna sattes under franska ingeniörers inseende i godt försvarsstånd, och så verksamma försvarsanstalter träffades, att Duckworth fann rådligast i början af Mars månad att segla tillbaka genom Dardanellerna, vid hvilket tillfälle ett par mindre fartyg skötos i sank. Derpå följde krigsförklaring af Porten och beslag på all engelsk egendom.
Denna misslyckade expedition verkade mot engelska nationen mycken förbittring i Konstantinopel, hvarest krigsanstalterna så mot England som Ryssland drefvos med fördubblad energi. Men en tronförändring förestod der innan kort. Sultan Selim III hade indisponerat janitscharerna genom nya uppsatta trupper, hvilka han låtit inrätta på europeiskt vis. Denne herre hade ock tvärtemot Alkorans stadgande, som bjuder att ingen sultan får regera, som efter 7 års förlopp ej har någon manlig bröstarfvinge, redan på thronen barnlös tillbragt 18 år. Han hade utom dess visat de kristna mera förtroende och humanitet, än man hos en sannskyldig muselman gillade; kort sagt, en konspiration under religionens täckmantel, hvari janitschar-agan och Mufti hade största delen, kom i Maj månad till mognad. Ett uppror utbrast då i Konstantinopel, som kejsaren förgäfves sökte stilla med löften, penningar och flere hatade ministrars hufvuden. Mufti uppsade honom på de anförda skälen tro och lydnad; Selim abdikerade och förde själf sin frände Mustapha IV, Abdul Hamids son, på thronen, en 28 års prins, som dittills setat fången i seraljen, och trädde dit i hans ställe, sedan, som det säges, han velat taga förgift, men derifrån af sin efterträdare blifvit hindrad. Den nye kejsaren antog således regeringen utan vidare inhemsk oro, men gjorde ingen ändring i det politiska systemet, utan förblef franska alliancen trogen, och fogade alla anstalter till krigets eftertryckliga fortsättande. Han satt dock på en vacklande thron, under janitscharernas förmynderskap, och farliga uppror både af servierna i Europa och wechabiterna i Asien, hvilka i flere år hotat detta kejsardöme med upplösning. Utom dess eröfrade ryssarne Anapa vid Svarta hafvet och innehade öarne Tenedos och Lemnos, hvarifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
