Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göras, var i Köpenhamn. Kronprinsen begaf sig genast till denna hufvudstad och deltog i öfverläggningarne öfver detta vigtiga ärende. Propositionerna förnyades snart derstädes och gingo ej ut på mindre, än att danska regeringen, såsom en underpant af sin neutralitet, skulle utleverera sin flotta, hvilken borde förblifva i England, tills sjökriget var slutadt, då den skulle återställas. Som detta villkor ansågs oantagligt, så återstod blott att tänka på försvarsanstalter, hvilka voro så mycket bekymmersammare, som danska hufvudstyrkan var sammandragen i Holstein, och på Seland ej funnos öfver 6,000 man reguliera trupper. Emellertid vidtogos alla mått till hufvudstadens värn, som tiden och omständigheterna medgåfvo. Ett landtvärn upprättades på Seland, och i Köpenhamn tog hvar man till gevär. Sedan befälet därstädes blifvit uppdraget åt generalmajoren Peymann, afreste kronprinsen åter till Kiel och konungen till Kolding.
Den 16 Augusti landsattes engelska arméen på flera punkter af Seland utan motstånd och vid samma tid utfärdades en proklamation i amiral Gambiers namn, att engelsmännen blott voro komne för att rädda Danmark ifrån franskt förtryck, att danska flottans utlevererande var det enda villkor, England äskade såsom ett prof af Danmarks fredliga tänkesätt, men att, då det blifvit afslaget, nödgades man att nyttja våld för att vinna det. I en med styrka och värdighet utfärdad kontra-proklamation, hvari dock ej doldes huru olika kampen var, förklarade Danmark England krig, och lade embargo på alla engelska varor.
Derpå togo fiendtligheterna sin början. Köpenhamn inspärrades till lands och sjös, och sedan en ny uppfordran från general Cathcart den 18 Augusti äfven blifvit afslagen, företogs ordentlig belägring. Engelska bombarderfartyg framträngde nu till hufvudstaden, och oaktadt danskarne hvarken brusto i patriotism eller mannamod, kunde de dock ej förekomma den hotande katastrofen. Genom en häftig och ofta förnyad bombkastning antändes många hus; vattentillgångarne afskuros; lifsmedel förknappades i den öfverraskade staden, som på inga förråd varit betänkt; flera olyckliga utfall och jämväl träffningar på landet betogo hopp om all undsättning. Kort: sedan äfven eldsläckningsanstalterna blefvo förgäfves, emedan sprutorna dels blifvit förstörda af bomberna, dels af nötningen, satte bombarderingen den 3 September och följande dagarne staden i en så vidsträckt brand, att 305 hus alldeles afbrunno, utom ett större antal som skadades, flera kyrkor voro med torn och hvalf förkrossade och förödelsen allmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
