- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
48

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drottningholmsvistelse i sommar, om M:me Boufflers’ stundande besök i
Sverige o. s. v.; sedermera vid middagsbordet samtalades om
Englands regeringssätt och lagar. Efter middagen hade jag ett
långt samtal med grefve Oxenstjerna, då han redogjorde för sin
underhandling med riksrådet Sparre, hvarmed vi, såsom jag
förutsagt, alla voro nöjda. Stierneld hade samtidigt sin
explikation och han gick därifrån högst belåten. Vi superade hos
kungen och han tycktes vara vid godt lynne, fastän H. Maj:t
har börjat få för mycket smak för nattvak. Vi skildes ej förr
än klockan slagit ett.»

*



Det synes af dessa anteckningar, huru obetydliga de i sig
själf äro, i huru hög grad konungen för Armfelt utgjorde den
medelpunkt, kring hvilken allt rörde sig. I icke mindre grad
var detta fallet under perioder af ett mera festligt lif inom
hofkretsarne, än den här skildrade.

Bland hofvets nöjen var det, som kändt är, företrädesvis
de dramatiska, som länge utgjorde föreningspunkten mellan
konung Gustaf och Armfelt; i dem hade den senare tillfälle att
visa sin uppfinningsgåfva och sitt glada lynne. I det
dramatiska sällskap, som konungen bildat under vintern 1781—82 under
namn af »förbättringssällskapet för svenska språket» — de
missnöjda kallade dess medlemmar på spe »les savants» — blef Armfelt
en bland de ifrigaste deltagarna. Om han egde skådespelarens
anlag i högre grad än mängden af samtida inom hofvet, till
hvilkas allmänna umgängesbildning i viss grad hörde teatervana,
kan lemnas osagdt. Hans utseende och otvungna väsen fingo
väl ersätta hvad som brast i djupare uppfattning och studium.
Axel Fersen fann honom visserligen »tafatt» och misslyckad; men
hans kritik var i allmänhet icke den blidaste. [1]

Stundom voro dessa teaternöjen groteska nog. Ett bref
från hertiginnan af Södermanland (i början af Juni 1782) [2]
upplyser att man vid en af henne, i samråd med Armfelt,
arrangerad »fête» för konungen varit betänkt på att anförtro Armfelt
en fruntimmersrol, för att kunna åstadkomma någonting »saillant
et comique», men förslaget stannade mot svårigheten att finna
kläder, som passade åt en »si gros personnage». Längre fram
— det var vid en fest på Gripsholm i Oktober 1782 för
prinsessan Sofia Albertina, såsom blifvande abbedissa af

[1] Se Fersen, anf. st. V: 133, 136, 154.
[2] Tryckt hos Crusenstolpe, Carl XIII och Hedvig Charlotta s. 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free