Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemlig; länge synes det äfven hafva varit oafgjordt, hvilka som
skulle medfölja på resan. Icke ens Armfelts deltagande syntes
afgjordt förr än kort tid före afresan, eller var åtminstone icke
kändt i hofkretsarna [1]. Han blef dock en af de lycklige; och
denna resa bildar en episod i hans lif, som väl förtjenar sitt
eget kapitel.
*
Alldeles utan saknad lemnade Armfelt icke sitt
fädernesland, och resan synes i själfva verket mindre hafva lockat hans
lefnadslustiga sinne, än man skulle hafva förmodat. Han hade,
kort förr än denna resa beramades, tagit ett steg för knytande
af en förbindelse, som längre fram blef af största betydelse för
hans lif. Han hade friat till en af hofvets älskvärdaste och mest
högättade damer, fröken Hedvig De la Gardie, men ännu icke
fått hennes afgörande svar. Två år senare hemförde han henne
som sin brud, och fann i henne en maka, som mer än de flesta
visade att hon förstod att älska »i lust och nöd», och som under
senare skeden af hans skiftesrika lefnad var honom ett stöd och
en föresyn. Samtida öfverensstämma alla i att prisa henne
såsom en af de ädlaste qvinnor i Gustaf III:s tidehvarf.
Hoffröken Hedvig De la Gardie var dotter af
öfverkammarherren hos drottning Lovisa Ulrika, grefve Karl Julius De la
Gardie, och härstammade i fjerde led från den ryktbare
riksfältherren Jakob Pontusson De la Gardie, hjälten från Karl IX:s
och Gustaf Adolfs ryska krig. Hennes moder var grefvinnan
Magdalena Stenbock, sondotter till den tappre karolinen Magnus
Stenbock, segraren vid Helsingborg och Gadebusch, och
tillhörde den gren af Stenbock-ätten, som var bofast i Lifland.
Äfven Hedvig De la Gardies moder tillhörde hofvet såsom
hofmästarinna vid prinsessan Sofia Albertinas hof.
Anorna och lefnadsställningen kunde sålunda väl sägas vara
lysande. Det sades, att konung Gustaf ifrigt önskat denna
förbindelse mellan sin gunstling och den högättade unga damen.
Det sades äfven, att Armfelt utan egentlig djupare böjelse
fogade sig i sin konungs vilja och knöt denna förbindelse, som
blef för honom så välsignelsebringande. Möjligt är att det
första svärmeriet tidigt nog öfvergick till den lugnare känsla af
djup högaktning, som Armfelt, under alla sina förvillelser, aldrig
[1] Enligt Ekeblads bref till sin hustru 8/9 1783 (K. Bibl.). Själf var
Ekeblad då ännu oviss, om han skulle blifva befalld att följa med, hvilket
han ingalunda önskade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0089.html
