Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
systers nyförvärfvade besittning, abbotstiftet Quedlinburg.
Armfelt åkte dit i samma vagn som konungen, »på vägar, där man
hvarje ögonblick lopp fara att bryta halsen af sig». »Vi besökte»,
skrifver Armfelt, »abbedissans våning, terrassen, trädgårdarna,
vinodlingen o. s. v.; men det var icke mycket som föll H. Maj:t
i smaken. Utsigten, parken och drufvorna voro förtjusande; men
det hela är dock bra litet för en furstinna, som är uppfostrad
såsom en konungadotter och vet att sätta värde därpå. Vi sågo
vackra reliker, nästan i samma smak som de, vi hade på
Gripsholm vid festen för abbedissan» [1].
Genom det vackra Thüringen, öfver Erfurt, Coburg och
Bamberg, fortsattes resan till Nürnberg, icke utan små äfventyr,
till följd af konungens smak för att färdas hastigt på de dåliga
vägarna. En gång afbröts tistelstången på grefvens af Haga
vagn; en annan gång stjälpte hans åkdon. Långa sträckor af
vägen måste tillryggaläggas till fots; och ett nattläger beskrifver
Armfelt på följande sätt: »Grefven fick ligga i en förstuga,
hvarigenom vår betjening alltjämt passerade, Peyron låg på en
biljard och vi andra på halm». I Erlangen stötte grefve Axel
Fersen d. y. till sällskapet. Han hade från Frankrike blifvit kallad
att åtfölja konungen till Italien. Fersens ankomst — »han skall
pumpas och är ny», skrifver Armfelt — gjorde för någon tid
den öfriga uppvaktningens sällskap mera umbärligt för konungen;
och planer uppgjordes af dem att på egen hand få göra en tur
i södra Tyskland. Den 15 Oktober ankommo de resande till
Nürnberg, utom konungen och Fersen, hvilka anlände en dag
senare. Ryktet om den svenske konungens ankomst hade spridt
sig, och Armfelt och Essen föreställde, innan konungen anländt,
skiftevis »der Schwedenkönig» i de goda Nürnbergarnas ögon.
»Vi hafva 3- till 4,000 människor, som gapa på oss vid hotellet,
i kyrkorna, o. s. v.», skrifver Armfelt från Nürnberg; »öfverallt,
hvart vi gå, skynda uppsyningsmän och stadens funktionärer att
visa oss dess sällsyntheter och märkvärdigheter; och utan att
göra något annat än då och då en lämplig rörelse med hufvudet,
göra vi staden Nürnberg högst belåten. Tyskarna äro ytterst
nyfikna». — Efter konungens ankomst blef det snart slut med
detta »qui pro quo». Oaktadt grefven af Haga lätteligen skulle
kunna hafva bevarat sitt inkognito genom att låta sin
uppvaktning fortfara att spela hans rol, öfverensstämde detta icke med
hans smak. Vid ett besök på rådhuset röjde han sig, och sedan
omgafs han af kunglighetens hela ståt. »Sedan några timmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
