Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hans »penna var för svag» att beskrifva all den rikedom af
skönhet, som mötte dem i denna berömda konstsamling och som
»vida öfvergick hans imagination».
För öfrigt torde uppehållet i Florens på det hela hafva
varit den del af vistelsen i Italien, då grefven af Haga och hans
följe mest kunde inrätta sig efter eget behag. Konungens lynne
var under denna tid förträffligt, enligt Armfelts anteckningar.
Den storhertigliga familjen dröjde i Pisa till mot slutet af
konungens vistelse i Florens, och hans följeslagare valde fritt sitt
umgänge och sina förströelser. Teatrarna, hvilka dock stängdes
efter adventstidens ingång, besöktes flitigt, och konungen och
Armfelt täflade att beundra Marchesis sköna stämma. Sedermera
deltogo de ej sällan i det sällskapslif, som Toscanas hufvudstad
erbjöd, särskildt inom den engelska kolonien. Med ett visst
missnöje omnämna dock både Gustaf III [1] och Armfelt, att intet
inhemskt hus i Florens öppnat sina dörrar för dem. Ej heller
synas de hafva gjort stora ansträngningar för att på närmare
håll få se något af det inhemska sällskapslifvet; och möjligen
låg häri anledningen till den nyss anförda beskyllningen för
högdragenhet. Det gick dem, såsom det ännu går mer än en
främling från norden vid första inträdet i Italien, att det moderna
folklynnet, samhällsförhållandena och lefnadsvanorna i detta
konstens och de stora minnenas land synas ej blott främmande och
egendomliga, utan ock föga motsvarande den ideala bild, man
på afstånd uppgjort. Armfelt var icke någon vän af dessa
»conversazioni», där de italienska damerna alltid voro uppvaktade af
»minst en cavaliere servente för hvar dam»; han fann
samtalstonen högst »insipide». »Om juveler och väl klädda qvinfolk»,
har han efter hemkomsten från ett dylikt samqväm antecknat,
»kunna göra en societé agréable, så hade vi vid denna tid intet
mera att önska; men utom då jag åt, hade jag all möda i
världen att hålla ögonen öppna». — Det var företrädesvis engelske
ministern Mann och den i Florens sedan lång tid bosatte lord
Cowpert som visade de nordiska främlingarna en gästfrihet,
hvilken de flitigt begagnade.
I Florens bodde vid denna tid, under namnet grefve af
Albany, den landsflyktige arfvingen till Englands tron,
pretendenten Karl Stuart, nu en 63-årig gubbe, hårdt pröfvad af
lifvets motgångar. Hans hustru, grefvinnan Louise von Stolberg,
bekant genom den svärmiska hyllning, som egnats henne
af den italienske skalden Alfieri, hade kort förut öfvergifvit sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
