- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
89

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungakrona, som de möttes, utan på — frimureriets mystiska område.
Bekant är, att konung Gustaf hade för afsigt att med honom
inleda förbindelser, som skulle medföra åt konungen af Sverige
en stor ställning inom det internationella frimurar-samfundet. Den
siste ättlingen af Stuartska huset ansågs nämligen innehafva denna
ordens vigtigaste hemligheter, och äfventyraren Plommenfelts
förespeglingar hade riktat konungens lättrörliga fantasi åt detta
håll. Resultaten af de öfverläggningar, som i detta afseende
fördes mellan Gustaf III och grefven af Albany, äro icke kända;
och om de möjligen egt någon betydelse i det svenska
frimureriets häfder, så ledde de visserligen icke, såsom Gustaf säges
hafva hoppats, till några politiska följder [1].

I dessa mystiska förtroenden synes Armfelt icke hafva
varit invigd. Hans hela väsen gjorde honom föga lämplig för
mystik och ordensväsende; och han synes, i motsats till mängden
af Gustaf III:s omgifning, hafva förblifvit främmande för
frimureriet [2]. Emellertid sakna hans anteckningar rörande
sammanträffandet med »pretendenten» icke sitt historiska intresse.

Armfelts fader hade, såsom nämndt är, stridt under Karl
Stuarts fanor i Skotland 1745; dennes nuvarande belägenhet
väckte sonens medlidande. »Under sin olycka har han ännu
bevarat en högsinnad själ», skrifver han i ett bref till fröken De la
Gardie; och i sin dagbok har han antecknat: »de känslor, som
han inspirerade mig, voro nu inactiva i anseende till hans ålder;


[1] Se Schröderheims uppsats »Om frimureriet» i föreliggande samling,
I: 82. Enligt hans framställning skulle Gustaf III hafva hoppats att kunna
återbringa Lifland under svenskt välde, såsom arftagare af de forna
härmästarna, under antagande af frimureriets nära sammanhang med medeltidens
andliga riddarordnar. »Mästare af tempelordens arkiv», säger Schröderheim,
»kunde man snart utreda korsherrarnes slägtskap därmed, man kunde gå
vidare och under korsets fana reklamera Gotthard Kettlers arf». — Hela
Schröderheims framställning synes dock knappast hafva varit allvarligt menad;
och i ett af sina bref till konungen yttrar han sig också i en ton af
persifflage om denna frimurare-»negociation»: »det är hugneligt, att den visaste
varit nykter, fast han intet varit upplyst» (s. 213). Schröderheims framställning
har upprepats i Schinkels Minnen I: 194 o. f. och af Nielsen, Frimureriet i
Norden 1882 (s. 54). — För framställningen i Schinkels Minnen (I: 305) af
Gustaf III:s förhållande till grefven af Albany ligga Armfelts
dagboksanteckningar till grund. Se äfven Geoffroy, Gustave III et la cour de France
II: 14 o. f.
[2] Ett yttrande i ett af Gustaf III:s bref till Toll (Lilliecrona, J. C.
Toll, Biografisk teckning II: 3) synes antyda att A. stundom skämtat öfver
»ordensmästare».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free