- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
130

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jag for på »Iphigénie en Tauride», som var gemen, och blef
någorlunda compenserad af baletten; drottningen kom på
operan och grefven af Haga, som varit till middagen i Versailles,
satt i hennes loge; jag var en stund hos maréchal Richelieu [1]
och hörde sedermera hos grefvinnan Boufflers Beaumarchais läsa
ett af sina besynnerliga arbeten, ’Tarare’, fullt af eld,
imagination och satir».

*



Det var, såsom man finner, ett lif af omväxlande nöjen
och förströelser, till hvilka vistelsen vid de italienska hofven
endast erbjöd svaga motstycken. »Man har ingenting sett», säger
en fransk författare [2], hvars ungdomsminnen tillhörde »l’ancien
régime», »om man icke sett ståten i Versailles, till och med
sedan det gamla ’maison du roi’ upphört; Ludvig XIV var där i
alla fall». »Det var», tillägger Taine, som i våra dagar
åskådligt skildrat detta tidehvarf, »ett vimmel af livréer, uniformer,
drägter och ekipager, lysande och växlande som en tafla, enkom
gjordt att målas, särskildt tillställdt för att bereda ögonfägnad,
som en scen ur en opera. Huru skola vi i våra dagar kunna
föreställa oss ett slägte, för hvilket lifvet var en opera»? —
Huru främmande det än må förefalla hundra är efteråt — för
konung Gustaf och hans likstämda samtida var det den värld,
hvari de funno sig hemmastadda. Det opera-mässiga i dess
yttre anslog deras fantasi; umgängeslifvet i Paris och Versailles
stod för dem såsom mönstret i sällskaplig bildning och skick;
och det franska kungahofvet, som länge tjenat till förebild för
det svenska, blef det, om möjligt, ännu mera efter detta Gustaf

[1]
Det var om denne nära 90-årige hofman och krigare, bekant för
sina galanterier, sina äfventyr och sin tapperhet, i många afseenden en typ
för 1700-talets Frankrike, som konung Gustaf vid ett tillfälle under detta
Pariserbesök yttrade: ”Je suis le quatriême descendant de Charles XII; je
trouve intéressant d’être en société avec son contemporain”. — Han såg med
ett slags vördnad upp till mannen från Ludvig XIV:s tid, och yttrade: ”il
doit trouver le ton du moment bien extraordinaire, lui qui a vu la cour de
Louis XIV; car moi, qui n’ai vu que celle de Louis XV, chaque fois que je
vais à Versailles, je n’en reviens pas«. (Feuillet de Conches, IV: 442, 446).
Richelieu berättas i ett yttrande till Ludvig XVI ha på följande sätt
karakteriserat de olika tidehvarfvens hoflif: ”sous Louis XIV, on n’osait dire mot,
sous Louis XV, on parlait tout bas; sous V. M., on parle tout haut”. (Taine,
Origines contemporaines I: 162).
[2] Chateaubriand. Se Taine, anf. st. I: 117.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free